Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
Hellquist: Nord. n-presentier.
156 hörde till sskr. jrnåti ’sjunger, prisar m. m.’, men detta
senare verb sammanhänger i stället med Ht. giriu ’berömmer’
o. s. v. *) och kalla med lat. gallus o. s. v.2).
Naturligtvis höra till dessa orji äfven isl. skoUr m.
’bedrägeri, svek’ och skolli m. ’räf. Skollr <: *sklná- bör till
betydelsen närmast sammanhållas med sskr. chalam ’bedrägeri’,
hvilket man med all rätt plägar förbinda med gr. onoXtög 3).
Jag vill slutligen framställa den förmodan, att på
analogt sätt äfven isl. tolla bör förklaras. Det öfverensstämmer
till form, betydelse och konjugation mycket nära med skolla.
Det enda citat jag känner är från Fornm.-S9gur: svá vil ek
ok, kvad kerling, med Ingolfi gänga, medan mér tvér um
tolla tenn i efra gömi. Efter min uppfattning betyder ordet
här ej just ’hänga fast’, som Fr.2 öfversätter det, utan
snarare ’hänga och dingla’, alltså ungefar detsamma som skolla.
Jag anser det höra nära tillsamman med litauiska dulinéti
’schlendern, bummeln’4), hvilket af Uhlenbeck Etym. wb. d.
altind. spr. s. 130 sammanställes med sskr. doläyate
’schau-kelt, schwankt’, doláyati ’schwingt’, ags. tealtian, tealtrian
’schwanken, wackeln’, It. taltern ’die flatternden fetzen am
kleide’. Sannolikt föreligger i tolla som i skolla ett w-presens
*dl-na-mi 1. dyl. Härför talar möjligen det litauiska verbet,
som dock ej kan direkt identifieras med tolla, äfvensom i sin
mån den intransitiva betydelsen hos ordet.
*) Se Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. s. 82.
2) Se noten föreg. sida.
•) Prellwitz, Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. s. 94. Däremot torde
åtskilliga af de ib. s. 842 (under skhálati) anförda orden böra hållas fjärran.
4) Jfr med afseende på bildningen t. ex. lit. bylinéti ’prozessieren’ (K. F.
Johansson IP 8: 185).
Göteborg April 1905.
Elof Hellquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
