Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Hjelmqvist: Anmälan.
mann, Die ältere Edda 104, har rätt, då han öfversätter kupr med
peritus, callidus; wein Mann wird vom Manne beim Gespräche klug"
tolkas stället cit. arb. s. 72. Jfr att enligt Gering, Wörterbuch,
kupr på två ställen uti den poetiska Eddan förekommer i
betydelsen "klug, verständig"*). För denna betydelses existens talar i
sin mån, att i tyskan kund uppvisats i betydelsen "kennend,
wia-send" (se Grimm, Deutsches Wörterbuch).
Jag fattar meningen af här behandlade ställe i närmaste
öf-verensstämmelse med Holtzmann: "den ena lågan brinner af den
andra, till dess det är förbrunnet, eld tändes af eld, den ena
människan blir i samtal klok [d. v. s. förvärfvar kunskaper och
praktisk lefnadsvisdom] genom den andra, men af dul, d. v, s. in bilsk,
självtillräcklig tystnad, blir hon — ej blott délskr, utan — til délskr
— alltför dum, dum med besked, ännu dummare än förut* a). I
sista versen bör verpr mapr underförstås, i stället för att enligt
den gängse tolkningen verpr kupr skulle suppleras. Til délskr
är predikatsfyllnad, ej subjekt.
För att kupr här betyder klok (ej bekant) synes mig i viss
mån tala, att, om förstnämnda betydelse antages, man får ett
motsatsförhållande mellan kupr och délskr, hvilket bör jämföras
därmed, att uti andra strofer af Etyvaimjl heimskr och horskr, Ijufr
och leipr o. s. v. kontrasteras. Äfvenså synes mig jämförelsen
med elden, som sprider sig från trästycke till trästycke, passa
bättre, ifall det är frågan om kunskapseldens bringande från den
ene till den andre, än om här skulle åsyftas, att människornas
sinnesart blir bekant genom det inbördes umgänget. Slutligen
må framhållas, att, om kupr här betyder ’klok’, associationen
mellan tänkespråkeb i strof 56 och föregående strofer, där det talas
om den medelmåttigt kloke, blir lätt begriplig *).
S. 134, r. 19 nedifr. står *Stockh. Homil." i st. f. "Gammel
norsk homiliebog udg. af Unger".
S. 189 heter det, att tifar skulle förekomma hos Sigvatr i
betydelsen "människorna". På det åsyftade stället hos nämnde
skald bör emellertid enligt Finnur Jöusson, Heimskringla 4: 174,
orden "ys tivar" sammanföras till en kenning "bågens gudar", en
omskrifhing för människorna.
S. 272 på tal om j)ry msk vida 19: 5 anmärkes, att tuau enligt
Bugge skulle kunna bero på falsk upplösning af .ii. såsom tuau i
st. f. tudr. Ty äfven Loke, heter det, förkläder sig till kvinna
såsom Tor-Freyjas tjänarinna. — Neutrum kan emellertid
försvaras därmed, att Loke, då han fäller det yttrande, hvari iuau ing&r,
*) I glossaret (båda uppl.) har Gering ett frågetecken efter den an*
gifna betydelsen. Detta har emellertid borttagits i Ordboken. — På det
ena af de omnämnda Eddaställena vill Finnur Jansson (se Litt. hist. 1: 808)
för JcuPr ansätta betydelsen "bekendt".
a) Holtzmann öfversätter til oriktigt med dazu.
%) Ofvan motiverade uppfattning har jag redan antydt i
"Naturskildringarna i den norröna diktningen" s. 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
