- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
386

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

886

Kock: Till Ark. nf. XVIII, 272 ff.

Till Arkiv nf. XVIII, 272 ff.

Under diskussionen mellan Bråte och mig om ordet härad
lade Bråte en viss vikt på ett ställe hos Markus Skeggiason, där
denne enligt Br:s mening skulle hava använt ordet herap (pl. herup)
med lång penultima och hava uttalat det hérup, nämligen i
versen g0rva let par hollr of herup (enligt Wiséns text i Carm. norr.
I s. 52; se Ark. nf. XVIII, 206). Häremot invände jag i Ark.
nf. XVIII, 277 f., att bruket av herup på detta enda ställe kunde
(om det ej var meterfel) bero på ett uttal herrup (jmf. fsv.
herradh).

Emellertid meddelar mig den utmärkte kännaren av isländsk
skaldepoesi min vän professor Finnur Jonsson, som för närvarande
förbereder en corjms poèticum, att på i fråga varande ställe ingen
god källa har läsarten of (eller um) herup, utan att versen i
överensstämmelse med den älsta och bästa handskriften (AM. 20 b I
[och K]) bör läsas gerva Ut par hollvinr herjar. Senare har jag
funnit, att även Bugge i tillägget till Pritzner III, 1108
anmärker, att i denna vers (Fm. XI, 311) bör med Egilsson läsas
hollvinr herjar, icke hollr um herutit.

Då alltså Markus Skeggiason över huvud icke använt ordet
herup i denna vers, förfaller naturligtvis det stöd, som Bråte
ansåg sig kunna hämta för sin mening från ett abnormt uttal av
ordet på detta ställe.

Här må med anledning av mitt uttalande s. 279 f. om
användningen av härad såsom ortnamn eller i ortnamn i Sverge även
nämnas, att (enligt hvad universitetsstipendiaten Magnus Oisen enskilt
framhåller) O. Rygh i norske Gaardnavne II s. 378 från Akershus
amt (Eidsvold) anför ett gårdnamn Hjera, äldre Hieret, Herrit,
som av Rygh identifieras med isl. herap. Rygh anför här även
ett annat exempel på att en gård benämnts med ett namn, som
egentligen passar blott på en samling av gårdar.

Axel Kock.

ARKIV FUR NORDISK FILOLOOI XXII, NT FÖLJD XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free