Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor.
21
likalydande feminint subst, behöfde finnas, som t. ex.
fgru-maðr ’farman’, ’omstreifende Person’ {fgr unautr, fgrukona) i
anslutning till fara ’fare’ liksom ggngumaðr i anslutning till
ganga ’gaa’, utan att ett fem. subst. *fara finnes.
Piehls onekligen mycket slående forklaring torde ganska
visst ha träffat det rätta, kanske för ganska många fall, så
t. ex. isl. etjukostr ’haardt Vilkaar’: etja ’incitare’, fsv. bakur
dagh: baka. Men det är väl att märka: denna princip för
bildandet af komposita kan näppeligen ha tillämpats förrän
i relativt sen tid. Såsom Bugge anmärkt (Sprogl.-hist. Stud.
s. 24), kan fallet -unautr därför alls ej förklaras, såsom Piehl
velat. För öfrigt möta hvarjehanda svårigheter, bortsedt från
sammansättningarnas ålder. Till ett målunautr svarar ju ej
ett verb *mäla o. s. v. (Bugge a. st.).
Öfver hufvud taget får man nog afvisa tanken på att
lösa -unautr-problemet med analogiens hjälp.
En annan fråga blir däremot, i hvilken utsträckning
nya komposita framkallats och gamla ombildats på analogisk
väg efter mönstret af sådana som sgkunautr, sgkudolgr,
kaupunautr, köpueghn o. s. v. Rimligt är ju redan, att något
eller några af de fall, vi haft före, äro analogibildningar.
Men att skilja dessa från de äkta fallen har naturligtvis ej
varit möjligt. Genomskinligare äro t. ex. isl. fgruma&r,
fgrupiltr, hvilka snarast med Kock (Ark. XXI s. 123) äro
att anse som analogibildningar efter fgrunautr (jfr. Bugge i
Sprogl.-hist. Stud. s. 24), eller isl. kaupubréf, kaupukostr efter
kaupunautr, fsv. köpuman efter *köpunöter, köpueghn o. s. v.
Ofta nog stå andra ursprungligare och vanligare former vid
sidan som t. ex. isl. kaupakostr, fsv. köpman.
Men ha sådana sammansättningar med bindevokalen u,
som i det föregående afhandlats, föranledt analogiska
om-bildningar af andra sammansättningar, så ha de också själfva
i sin tur naturligtvis varit utsatta för samma inflytande från
dessa senare. I fallet -unautr ha förhållandena varit gynn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
