- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
25

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 S Wenning: Ordbildningsfr&gor.

25

Detta ord tycks ha varit den förnämsta anledningen till
en af de ljudlagar, vi finna i Noreens Aisl. Gr.3 § 130, 1.,
Asch w. Gr. s. 504, enligt hvilken urgerm. svagtonigt o, ö
skulle blifvit u (o) framför w på nordiskt språkområde.
Senare ledet i det anförda adverbet har fattats såsom ett
fem. subst, i ackusativ. apru- skulle då gå tillbaka

till ett *anparö, hvilket i allmänhet blifvit till den vanliga
ack. sing. fem. isl. atSra, men i detta fallet framför w blifvit
perm-, apru

Jag vet icke, hvad som varit anledningen till denna
uppfattning, om icke formen -visu, -visuy som stundom
uppträder i andra sammansättningsledet, och som torde ha
tolkats såsom hänförande sig till subst, visa f. Ty de öfriga
former, andra sammansättningsledet uppvisar, lägga ju intet
hinder i vägen för att fatta pðrw-, apru- såsom den vanliga
formen för dat. sing, neutr., såsom också Rydqvist (Y 156 f.)
och Fritzner (III s. 962 b) gjort.

Men innan vi vidare granska det ifrågavarande ordet,
må vi se till, om de öfriga exempel, som anföras på anförda
ljudlag, äro mera oomtvistliga. Tørviksstenens laduwarijaa
(Läffler i Uppsalastudier s. 1 noten, Noreen Aisl. Gr.3 s. 345)
är det tydligen ej, då inskriften faktiskt lyder ladawarijait, och
det är tvifvelaktigt, huruvida det tecken, som står öfver
raden, öfverhufvudtaget skall läsas som w, än mer om det skall
vara en rättelse af inskriftens andra a (se v. Grienberger i
Ark. XIY s. 124 noten). Fsv. likoved (jämte likavœl m. m.)
är det ej heller. Ty då detta ord säkerligen är
öfversätt-ningslån af mit. likewol till den yngre fsv. — ä. fsv. har
iamvœl, œmvœl isl. jafnvel —, beror dess o utan tvifvel på
ljudsubstitution.

Därmed är förrådet på exempel, som skola bevisa den
uppställda ljudlagen, uttömdt. Yi ha funnit, att ett (likovæl)
ej kan åberopas, ett annat åter (ladawarijait) snarare talar
mot än för den. Det enda återstående exemplet Qcfruvis{u)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free