Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 .Kallstenins: Anmälan.,
väl lämpligare kallats "pärsonord". "Dåspråk" synes mig vara en
svag nybildning for "dåtidsspråk" — som också användes t. ex. s.
6320 och s. 7710.
Afhandlingens väsentligaste brist är väl, att förf. icke ägt
omedelbar tillgång till ett enda Törneros-manuskript, utan har
måst nöja sig med Schröders och Bergströms upplagor, jämförda
med afskrifter af några manuskript i Stockholm och Uppsala:
långvarig ohälsa har tvungit honom att vistas utom biblioteksstad.
Härigenom har stor skada kunnat åstadkommas, och vi äro ur
stånd att med absolut visshet bedöma, om en form är äkta eller
ej. De bägge upplagorna äro nämligen, liksom nästan alla andra
posthuma upplagor af svenska författare, högst otillfredsställande
och Bergströms tydligen vida värre än Schröders, trots den ton,
Bergström tar sig mot sin föregångare. Schröder synes mig vara
alldeles forbluffande bokstafstrogen i många fall. Han trycker
t. ex. sylpher där B. har sylfer, men t. ex. solstråle-sylf S. I s.
751 på ett ställe, där just denna stafning träffas i två här i
Uppsala befintliga varianter till det aftryckta brefvet. Exempel på
hur Bergström handskats med manuskripten lämnas af östergren
s. 1; viktiga slutsatser har han ock kunnat draga genom
jämförelse mellan upplagorna s. 2 ff. Till dessa fall kan jag lägga
ytterligare några. I Bergströms uppl. s. 30 talas om en person som
skulle tjänstgöra som "rörlig vägskilnadspåle, glasruta eller
pekpinne"; två varianter till brefvet här i Uppsala hafva slagruta,
hvilket är det evident riktiga. Bergström har s. 12710 följeslage,
hvilket tydligen af B. efter det Rydqyistska receptet Sv. Spr. L.
II s. 178 f. insatts i st. f. följeslagare, som Schröder har. På
samma sätt har dagens drott (S. II s. 133) förfalskats till dagens
drotten (B. s. 53510) och botten (S. s. 241) till bottnen (B. s. 30116) *).
Betänker man, att knappt en sida gifves, där Bergström och
Schröder ha lika text, och att det öfvervägande flertalet olikheter
— tydliga uteslutningar oberäknade, och sådana fall ej beaktade,
då utgifvarna sannolikt utgått från olika manuskript — bero på
formella ändringar af Bergström, är det väl ej tvifvel om att denna
upplaga icke varit värd att läggas till grund för förfrs
undersökning. Men att ej heller Schröders upplaga fyller måttet, är säkert.
Den återger t. ex. nästan undantagslöst månadsnamnen januari,
februari, mars, maj, juni} juli, augusti i dateringar under här
nämnda former, under det att i Törneros’ manuskript här i
Uppsala alltid träffas t. ex. Januar ii, Martii, Maji, Junii, Julii, om
ordet ej förkortats — en gång träffas t. o. m. Den 00—ii 2). Hade
förf. haft tillgång till originalmanuskript, hade han därför icke
be-höft föra resonnemanget s. 10. Schröder har dessutom många
tryckfel.
*) I dessa tre fall har Östergren citerat Bergström, icke Schröder
(ss. 10210, 18019, 133s); eljest har förf. med berömvärd urskillning citerat
Schröder, där anledning finnes att misstänka Bergström för n&gon ändring.
>) Däremot Aprül, October.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
