Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Buergel Goodwin: Afimälan. 110
bod eller obbo) ock de med det följande akjektivet
sammanhängande ock ihopskrivna œði-, ofur-, ógn- m. fl.
På sidorna 42-3 uppräknar förf. först en del »biordc (»steds-,
tids-, mådes-biord«), »bindeord«, »nægtelser«, »udråbsord« ock
avfärdar slutligen det väldiga kapitlet »præpositioner« med 15 rader.
Själva indelningen förefaller olämplig redan därför, att i isländskan
icke endast de lokala advärbierna till stor del även kunna
begagnas som temporala ock modala, utan även därför att den största
delen av prepositionerna kan fungera såsom advärbier ock det med
avvikande betydelse. Vi skola här blott, med bibehållandet av
förfrs rubriker, anföra de ord, som vi anse icke borde ha
utelämnats.
Abvärbia, lokala: hvar?, betydelsen som i sv., men jfr
nästa ord; hvort?, utt. med w-vokal: vart, varthän; hvergi
ingenstädes; heima hemma; hjá bredvid: og bóndinn hjå par húktilikur
nánum (M. J. Ljóðm. I bis 229); af ram framåt; undan saknas även
som prepos., betydelsen som i sv. -f- »från ett föremåls nedre sida«,
exemp. i Oxf. ordb.; til t. ex. vera til existera, mega til non posse
non; af stab i väg1), vanligast skrivet i två ord2).
temporala: áðan litet för; ennpd ännu; pangaðtil i
talspråket vanligt i st. för unz\ snemma tidigt, konstrueras med genitiv,
t. ex. snemma hausts tidigt på hösten m. m.; undir eins 2) med
det samma; strax samma betyd.; cetið, åvalt, altjend hava icke
alldeles samma betydelse, vilket dock endast genom exempel skulle
kunna bevisas; nær brukas mycket i skrift i stället för det av
förf. upptagna hvenœr, som inan (med isl. u i l:a stav.) hör mäst i
talspråket; er skriftspråkets, men även talspr. tempor. relativadvärb;
slutligen de ytterst vanliga brått snart, seint sent, igcer2) igår,
ímorgun 2) imorse, ámorgun 2 ) imorgon, siogce jämt, evinnerligen,
jafnan ofta, loks slutligen.
modala: hvernin, pannin, einnin äro talspråkets former för
skriftens -ig former. I det förra användes för det anförda so
ännu mera sona ock svona. Hversu huru, saman tillsammans, nógu
tillräckligt, adeins endast; heldur rätt, jfr det semasiologiskt
alldeles likställda eng. rather; einmitt, einkum just, netop; umkring
omkring; rúmlega, rumt litet över; um of för mycket. Svoleiðis,
aldeilis m. fl. äro naturligtvis bannlysta »dönskuslettur» som det
*) Hit hör också det i talspråket brukliga, av somliga islänningar ej
erkännda ordet ástað, som tyckes vara uppkommet genom en anslutning till
da. afstedy med vokaliskt v. Detta ord har jag även iagttagit, då en dikt
upplästs, som t. ex. i Bjarni Thórarensens bekann ta »Island«: hr att skaltu
aptur aö snáfa ástað — i upplagan, Kvœði s. 44 står af stad.
a) Ord som det anförda ock t. ex. undir eins, á müli o. dyl. borde ju
både enligt betydelsen ock uttalet skrivas ihop, men på grund av den isl.
aksentregeln (Finnur Jónsson § 12) anses det såsom förmånligt, att skriva
de egentligen på 2:dra eller S:dje stavelsen betonade orden isär för att genom
stavningen undvika ett oriktigt uttal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
