Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Buergel Goodwin: Afimälan. 111
heter, danismer, men jeg har hört dem till och med i de mäst
lidelsefulla puristers samtalsspråk 1).
Konjunktioner (§ 54): en än, efter komparativ; enn ännu,
framfor komparativ; heldur utan, da. »men« synes mig vara en
vilseledande översättning, vidare saknas här även den utbredda
betydelsen »häller« t. ex. ekki pú héldur neither you; pó (1) dock
t. ex. bok, sem er ekki dyr og pó svo stór; hvort, isl. w-vokal, är
endast indirekt-interrogativ konjunktion sv. »om«; nema i
talspråket vanligt i förb. ekki nema alldeles, t. ex. Hvernig Mzt pjer á
fjallið? Ekki nema vel (J. H., Ljóðm. og ö. r. bis. 248); pó (2)
eng. though, sv. fast, i denna betydelse oftast åtföljt av ett að,
men det står alltid ensamt i betydelsen »att« efter värb, som
innehålla begrepp sådana som »ursäkt, berättigande« o. dyl.; t. ex.
pú fyrirgefur, pó jeg rjetti osv., i båda fallen har pó alltid
op-tativ efter sig; lika också, vanligen följande efter ett substantiv
eller pronomen; ennfremur, ennframar vidare; åsamt jämte; samt
dock t. ex.: mjer var pað samt ekki ad kenna. Bland de många
advärbiella uttryckssätt som bl. annat Valtýr Gudmundssons
förträffliga lilla anmälan av Geir Zoegas ísl.-ensk orðabok uti
Eim-reibin X, s. 225—6 syftar på, bör jag, ur den för detta ändamål
genomlästa prosabiten kanske anföra: i fyrra, i fyrra dag ifjol,
i förgår; må vera, getur verið kanske; ja/n vel ändå; til að mynda
til exempel; að minsta kosti åtminstone; smått og smått
småningom; fram eftir götu(na) i långa banor; i fyr sta lagi, i síðasta lagi
allraförst, allrasenast, um leið og under det att. En uttömmande
samling av sådana uttryck ur det modärna språket, vilka utgöra
en huvudsaklig svårighet i den yngre islänskan, skulle vist varit
välkommen i den gramm, litteraturen, och så mycket mera som
ordböckerna här oftast lämna en i sticket.
§ 55 (nægtelser) utelämnar vist med avsikt de enbart
poetiska negationerna ei ock suffixet -at, men i alla mig bekanta
diktsamlingar 3) har jag funnit att de äro minst lika vanliga som
många andra av förf. upptagna ord ock former.
’) Att, i det hela, mina uppgifter äro samlade i den, nu över 1000
personer starka, kolonin i Köpenhamn, betyder icke så mycket som det för
en, som icke känner till förhållandena, kan se ut. Det är utav isländska
språkmän ock sådana islänningar, vilka såsom affärsmän o. dyl. resa fram
ock tillbaka mellan hemlandet ock den danska huvudstaden, erkännt, att
språket inom kolonin genomgående hållit sig renare d. v. s. mera isländskt
än exempelvis i Reykjavik ock andra orter vid kusten.
2) Denna del av skriftspråkets produkter, som utgör just en sällsynt
stor del av hela den nutida isl. litteraturen, bibehåller utav det gamla
skaldespråket nästan allt, som på något vis kan bringas i samklang med
nuislänskan. När t. ex. Bjarni Thórarensen (Kvæði, utgivna 1884) i en av
sina bästa lyriska dikter Yestanvindurinn (s. 223) begagnar formen getkat
(= jeg ekki get) kunde ej, kännes detta dock av de flästa, jag rådförde mig
med om dessa ting, som onaturligt, ock om dessa något överdrivet
arkais-tiska språkalster gäller, vad Paul Passy i sin Parisdissertation 1891 »De
nordica lingva* § 128 sqq. säger om islänningarnas nimia ueterum
scriptorum religio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
