Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Klockhotef: Ghrimliildsvisan. 180
ledde till kampens begynnelse. Det synes mig alltså
nödvändigt att antingen acceptera C:s läsart ’en kempe’ eller ock
anse hela versen som ett senare tillägg.
A 421"8: "mig tyckis, du est en hellet skyen
i-hueden du kommen est".
Beträffande Bugges sammanställande af det i A 421
förekommande Obbe Jern med Rüdiger är jag lika tveksam som
Boer, Arkiv XX, s. 169. Hvad angår sammanhanget, så
synes A 42 f. höra ihop med de föregående verserna, i hvilka
Hagen klagar öfver förlusten af sitt svärd. Jag har ofvan
(s. 145 f.) anslutit mig till Bugges antagande, att 40, 41 grunda
sig på episoden om sammanträffandet mellan Eckevard och
Hogne, f>i(tr. s., k. 367. I sagan återlämnar Hogne svärdet
till Eckevard. Det är förmodligen detta drag, som ligger
till grund för A 42. Således skulle i visan Hagen-Obbe
Jern trädt i stället för Eckevard—Hogne. Att den händelse,
som tilldrager sig hos Rodingeir vid färden till Attila, J>idr.
s., k. 370, också utöfvat inflytande på framställningen, anser
jag i likhet med Bugge, DgF IY 5971, ganska troligt.
Den förra af de ofvan anförda linierna ur A 42 har,
såsom Bugge, DgF IY 5992, påpekat, en viss likhet med
Nib. 1. 1634 B. (1574 L.):
du bist ein degen kiiene,
men likheten synes mig lika stor med |>idr. s., k. 367: þv
mant vera godr drengr. Den andra verslinien (A 426)
anser Bugge tyda på tyskt ursprung på grund af slutordet est,
hvilket liknar rimorden sist—list i ifrågavarande strof i Nib. 1.
Däremot vill jag anmärka, att uttrycket ’i-hueden du
kommen est’ (o: er) hör till loci communes i folkvisorna och
användes icke blott då den ’ tilltalades ätt är obekant, utan
också eljest, då man behöfde något att utfylla versen med.
Exempel på riktig användning däraf hafva vi i DgF n:o 7
A 75:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
