- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
174

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

Klockhotef: Ghrimliildsvisan. 180

Ordet fordøje i A 2, 7 kan lika väl betyda göra slut
på — ’sætte over Styr’ — som mista, och i den förra
betydelsen finnes det, som Steenstrup påpekar, i den äldre
danskan.

A 18 A: til haan har tillkommit för rimmets skull.
Med Bugge sammanställer jag det med fno. til handa, men
öfversätter det ej med ’til Gunst for’, utan anser det hafva
samma allmänna betydelse som nysv. till handa i t. ex.
uttrycket: något kommer någon till handa = någon får något
Således blir uttrycket: ovädret reste dem till handa liktydigt
med: de fingo oväder. För öfrigt var man ej så nogräknad
i valet, då det gällde att finna ett rimord. Jfr DgF n:o 257: 5:

Her Peder drog i fræmede land,
hand sende sin søstter sin datter i hand,

där i hand tillkommit endast för rimmets skull.

Anmärkning8värdt är, att de flesta tyska uttrycken
förekomma i A. Men det är alls icke säkert, att denna
uppteckning är den ursprungligaste. Att den är en afskrift, har
jag ofvan sökt visa. I åtskilliga fall innehåller dessutom B
en bättre text. Germanismerna i A synas på ett
tillfredsställande sätt kunna förklaras genom det antagandet, att den
som föredragit denna version af visan, varit en tysk2 som
blifvit naturaliserad i Danmark, men ej riktigt kunnat
behärska sitt nya modersmål, utan låtit några tyska
vändningar komma med. Detta upprepas dagligdags och har nog
ständigt förekommit. Intresset för folkvisorna var på
Sva-nings tid — 1500-talet — stort i Danmark, och äfven
ut-ländingar eller åtminstone söner af utländingar, som bosatt
sig i Danmark, synas hafva sysslat därmed (Olrik, Danske
Kidderviser I: 2, s. 291).

Namnet Kanselin kan förklaras i enlighet med detta
mitt antagande. I den danska visform, som den tyskfödde
mannen kände, stod konung Ganselin. Detta blef i hans mun
konin/c üTanselin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free