- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
178

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 Klockhotef: Ghrimliildsvisan. 180

emot honom och hälsar honom välkommen. Jfr n:o 77,
Ven-derland-Grevens søn: 28—36, där till och med de enskilda
uttrycken påminna om Grimhildsvisan. Jfr äfven följande
uttryck i n:o 78 och Grimhildsvisan:

78 A 19:

Her ær kommhen up-paa wort
land

alt tho saa houesske quinde:
oben-hoffuith och bar-født
y sylke-serke all-yenne.

Grimh. A 22:

Her er kommen paa vort land
tre saa modig mend,
de ere kled i iern
deris hest kommer springend
fr(em).

Öfverensstämmelsen består däri, att väktaren i lin. 1
omtalar ankomsten, i lin. 2 den allmänna karaktären, i lin.
3, 4 klädseln och utrustningen 1).

Förebilder till beskrifningen af vapnen — A 23; B 16;
C 23 — har författaren till Grimhildsvisan fått från
Did-rik8vÍ8an (n:o 7), som har den från |>idr. s. (Sv. Krön.). Där
heter det om Falquor Spillemand — A 52, F 37, G 30, H 15 —,
att han i sin sköld förde en fedel.

Ett mera ingående studium af folkvisorna från den
synpunkt, hvarom det här är fråga, skulle utan tvifvel gifva
ännu fler likheter i uttryck mellan Grimhildsvisan och andra
nordiska folkvisor. Då alltså författaren till Grimhildsvisan
vid återgifvandet af innehållet i sagan användt en mängd
uttryckssätt, som icke äro hämtade från denna, utan höra
hemma i nordisk visdiktning, så synes den slutsatsen vara
fullt berättigad, att visans upphofsman varit hemma i
Norden. I hvilket nordiskt land visan uppstått, är af mindre
vikt. Då den endast finnes i tre danska uppteckningar och
själfva stilen mest erinrar om danska visor, förmodar jag,
att författaren varit en dansk man.

Såsom visans källa ledes man då naturligtvis att tänka
på J)idreks saga eller någon därur fluten framställning.
Innan jag inlåter mig på detta spörsmål, vill jag närmare

*) N:o 78 O 151 är lika med B 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free