- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
188

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

Klockhoff: Grimhildsvisan.

olycklig. Sedan färden anträdts, möter Hagen samma
jungfru, som spådde detsamma. Det är tydligt, att sjöjungfrun
på förra stället öfvertagit den roll, som i sagan och visan
tillkommer Gunnars (visan: Hagens) moder. Då Hagen
kom-nfter öfver, möter han Folgmar. I sagan och visan är denne
med från färdens början. Tydligen har här det ursprungliga
varit, att Hagen påträffade den sofvande Eckevard, hvarom
äfven visan (B 21, A 40—42) haft kännedom.

Att närmare inlåta mig på denna fråga, har icke
ingått i min plan.

Den ställning, som Grimhildsvisan intager till å ena
sidan Jbidrekssagan, å andra sidan Hvenska krönikan, gör det
omöjligt att antaga, att den omedelbart härleder sig från
någon af dessa. Däremot är det intet, som hindrar oss att
antaga, att den härstammar från något af de mellanled, som
måste hafva funnits mellan sagan och Hv. Krönikan. Då
|>idrekssagan väl icke var känd i sin norska affattning,
hänvisas vi till den svenska Didrikskrönikan såsom den
ursprungliga källan. Att denna varit bekant i vidare kretsar,
har visserligen blifvit bestridt, men mina undersökningar
angående visan om Didrik och hans kämpar och om
Samsons-visan torde hafva visat, att kännedomen om den varit
ganska utbredd.

Det resultat, till hvilket jag kommit är följande:

1. Grimhildsvisan kan icke härleda sig från Nib. 1.
Detta framgår däraf, att visan i några fall öfverensstämmer
med Jbidr. saga, där Nib. 1. har en annan version.

2. De likheter, som finnas mellan tyska dikter och
visan, äro endast tillfälliga och kunna tillfredsställande
förklaras utan antagande af omedelbart ursprung från tyska
dikter. De tyska ordformerna i A bero på den
omständigheten, att en tyskfödd man, som naturaliserats i Danmark,
men ej fullständigt lärt sig att behärska sitt nya modersmål,
upptecknat en redaktion af visan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free