Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. Olsen: Til Hávámal str. 152.
189
3. De många likheterna mellan Grimhildsvisan och
andra nordiska — särskildt danska — visor göra det
antagligt, att författaren varit en nordbo, troligast en dansk man.
4. Den af Grundtvig med C betecknade vistexten
grundar sig på en äkta uppteckning. I denna — och troligen
ock i de öfriga — ha händelserna lokaliserats till Hven.
5. Senare delen af C, som innehåller berättelsen om
Hagens död och den på Grimhild af hans son utkräfda
hämnden, tillhöra dess original och säkerligen äfven
grundformen.
6. Då |)idrekssagans författare är upphofsmannen till
förbindelsen mellan berättelserna om Grimhilds hämnd och
om Attilas död, hvilken förbindelse ligger till grund för
framställningen i Hvenska krönikan och Grimhildsvisan,
måste båda härleda sig från sagan. Ingendera af dem kan
dock härstamma från den andra, utan båda härleda sig från
någon från svenska Didrikskrönikan utgången, med nya
motiv uppblandad version.
O. Klockhoff.
Til Håvamål strofe 152.
I 2:den linje af denne strofe foreligger aabenbart en
feil i overleveringen. Strofen begynder saaledes:
pat kann ék et sjaunda,
ef ek sé ’havan9 loga
sal of sessmpgum.
Vistnok findes der i 2:den linje et ord, som kan have
dannet allitteration med sjaunda, nemlig sé. Men at det
ikke er rimeligt, at sé har baaret allitterationen, viser de
andre strofer i dette afsnit af Håvamål, som har det samme
udtryk ef ek sé:
ARKIV POR NORDI8K FILOLOGI XXIII, NT FÖLJD XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
