Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordlander: Anmälan. 28?
s. å. i Heggenås, Orragard 1431 i Oviken, Oxeböle 1568 i Fors
och Vxabøle 1460 i Offerdal innehålla mansnamnen Björn, Sten,
Orre och Oxe. I "Gamle Personnavne i Norske Stedsnavne" af
O. Rygh aníores nnder mansnamnet Koll r s. 166 dels två namn
Kólsœter, dels två Kolset jämte ett Kolset under mansnamnet
Kolr. — Gårdsnamnen äro i allmänhet mycket genomskinliga, och
de lämnade tolkningarna af dem äro nog i allra flesta fall riktiga.
S. 68 ha vi dock fast oss vid namnet Buras, hvilket förf. är böjd att
härleda från mansnamnet "Björ eller Bjur, hvilket här liksom i
en del ortnamn, t. ex. Burträsk, kommit att uttalas Bur".
Socknen Burträsk, om det är hon som åsyftas, har namn efter Bure
älf och denna åter efter byn Bure vid kusten. Här föreligger ej
något personnamn, utan troligen (stabb-)bur + ed.
Namnen på sjöar och floder äro i allmänhet svårtydda, och
om förf. i fråga om dessa en eller annan gång misslyckats, är det
ej underligt. S. 18 upptages ett ord -agen, som förmodas betyda
sjö och ingå bl. a. i namnen Dravagen, Skärv-agen och Hélagsjön.
Den första genomrinnes af Dragg-kn och skrifves äfven
Dragg-vattnet (s. 86). Senare delen är väl det allbekanta vágr, vik, som
här af någon okänd anledning ej blifvit till våg. Det andra
namnet torde böra uppdelas i Skär*vagen, d. v. s. den klara viken;
och det sista ha vi tänkt oss innehålla adj. heilagr, helig. När
Ängraån, fordom Engra, tydes såsom ängesån (s. 243), ån Lafsa i
Lapsadall 1426 af isl. lapt, laft, loft (s. 91), Linån i Linsäll af
isl. linr, len (s. 83) och ån Hoa af ett subst, hcúe, fångstkrok, (s.
255), har man svårt att instämma. Beträffande det sista namnet
hänvisa vi till det af Lidén, Blandade språkhistoriska bidrag, I,
Gröteborg 1903, s. 25 anförda namnet Hosjön och det antagna
norska älfnamnet Nö-r, nu Nödalselven. — Att floden Ljusnan skulle
f&tt namn af Heijedalens första kolonister, hvilka följt Heijån ned
till hufvudfloden och där tjusats af dennas "leende utsikter i en
vid och ljus dalgång och klara vatten", är knappt troligt, då älfven
tvifvelsutan hade sitt namn långt före denna tia. Ljusdal i
Heisingland är väl den ort, som lånat sitt namn åt floden.
Flodnamnet Ljungan sammanställer förf. s. 195 med förra
leden i fsv. Ljongaköpungr, och anm. har tidigare varit af samma
mening. Detta är dock icke rätt. I Njurunda i Medelpad nära
flodens utlopp ligger byn Juni, Vmney Wmnij, Iuni, Iugnij, Iungnij
omkr. 1550-talet, men äldst Vgnö år 1500. Redan år 1903
uttalade jag s. 238 i mina "Norrländska samlingar" en förmodan, att
flodnamnet i fråga var bildadt af detta namn och genom afledning
af dess förra del. Härvid mötte emellertid den svårigheten, att
byn ej är belägen vid själfva floden, utan genom några
mellanliggande byar skild från denna. Senare har jag emellertid vid
besök på ort och ställe erfarit, att gammal tradition, traktens
beskaffenhet och gjorda fynd gifva vid handen, att floden fordom i
sin nedersta del haft ett sydligare lopp och gått just förbi byn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
