Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856 Hjelmqvist: Till H. Gadlis bref.
framkallat bilden af de gläfsande hundarna, som jaga efter
villebrådet, och att han därför begagnat den citerade frasen.
Exemplen från brefvet af år 1507 visa dock, att uttrycket
"skallet går" frigjorts från sin utgångspunkt, i fall denna
verkligen varit jakttermen. Hvad däremot beträffar frasen
sta 1. standa skal i det först citerade brefvet, skulle ju däri
kunna gömma sig en skämtsam anspelning på det ansatta
högdjuret, som håller stånd mot en hel skällande hundskara.
En annan möjlighet är att skall här betyder skalljakt,
en betydelse som ordet har i fornsvenskan, se Schlyter. I så
fall skulle Heming här säga: "Gud vet, hvilken skalljakt
jag med anledning däraf fick stå emot in capitulo".
BSH 5: 119, r. 10 uppifr. ff.: "Then tidh tingit war
hollith, skule myna karla x (10) eller xij (12) lodbyssor lösa
och oforwarandes [sköts] karlen genom armen" (15 Okt. 1506).
Min förmodan att skule stode felaktigt för en
imperfekt-form af nysv. skjuta, bekräftades vid granskningen af
originaldokumentet. Detta har sannolikt skuto (visserligen har
Heming Gadh här som annars skrifvit så pass otydligt, att
Styffes läsning ej är absolut omöjlig). Läser man skuto,
behöfver man ej antaga någon lucka före karlen;
sammanhanget blir ju klart ändå; skuto the suppleras ur det
föregående. Icke heller behöfver man (såsom Styffe
påtag-ligen gjort) fatta lösa såsom betydande aflossa, en betydelse
som eljest ej påvisats från fsv., låt vara att den kännes från
senare tid. Löss skiwta förekommer i en rimkrönika i
betydelsen affyra, se Söderwall. Från äldre nysvenska kan jag
anföra: "De på slotted hafve skuttid nogre stycker löös emooth
dem." A. Oxenstierna, Skrifter 2: 176 (1614). "The .. som
sin öffverste så hade förluppidt och icke ens en pistol emot
fienden hade löös skutidh." C. Gyllenhielm i Historiska
handlingar 20: 328 (c. 1640). "Våra ryttare.. skiutandes sina
bössor i vädhredh löös." Dens., Därs. 345. Jfr: "När dhen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
