- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
352

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

856

Hjelmqvist: Till H. Gadlis bref.

dig. Irboteth ger ju ingen mening — det upptages i
ordboken öfver medeltidspråket såsom en isolerad, oförklarad form.
Min gissning att här i stället för detta besynnerliga ord stode
in och supinum af verbet lata bekräftades vid min jämförelse
af originalet. Detta har verkligen in loteth med tydligt n
och l (mellanrummet mellan de båda orden är rätt
obetydligt, de äro dock ej hopskrifna). "Hvadh (med stort h i
originalet och föregånget af komma) jak haffwer in loteth
etc." hör naturligtvis till föregående sats: "hwar danneman
ær til syne, hvadh jak haffwer in loteth föra sidan jak
for wth". Meningen blir: jag känner mig så mycket mer
upprörd öfver ärkebiskopens beskyllning, som den är så
uppenbart .orättvis: hvarje danneman kan se, hvad jag har låtit
införa [i staden Kalmar] o. s. v. Ärkebiskopen borde alltså
vetat bättre, ja, han hade nog ordat mot bättre vetande.
Hellre än att utslunga beskyllningar, borde han taga lika
djupt i pungen som Heming hade gjort.

I samma bref, ur hvilket ofvanstående citat är hämtadt,
har Heming talat något om det, som han låtit införa i
Kalmar. Det heter (s. 215): "Saa sænahe jak in i stadhen i
gaar xxx (30) ökia medh timber och bræde, mesta delen
haffwer jak köpt för penninga, oc sompt lath jak hwgga ther
oc hwar jak thet spöria kwnne. I dag wil jak och inskikkia
XX (20) eller xxx (30) ökia oc medh timber oc bræde."

Formen loteth (i st. f. lateth, jfr latith hos H. Gadh i
BSH 5: 348, r. 21 uppifr. i ett bref af 11 Febr. 1509) bör
jämföras med lothän i Läke- och Örte-Böcker 6: 108 (s. 185).
Lothe i st. f. lata förekommer hos H. Gadh BSH 4: 296
(6 Dec. 1501).

BSH 5: 220, r. 9 uppifr. ff.: "Jach hopas, jach och the
fatige dande swena, idher thiena, haffwe giorth war ære sa
fulth som en annan och æn sa gerna göro wilia" (24 Okt.
1507).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free