- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
83

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91 Hellquist: Sv. namn forskning.

89

Några anmärkningar i svensk
namnforskning.

i. Ydre.

I skildringar af naturen i Ydre härad, Österg., ser man
icke sällan växtlighetens frodighet och de ypperliga
betesmarkerna framhållas. Så yttrar O. Wågman i En tur
genom Ydre (Sv. turistför. årsskr. 1907 s. 8): växtlighetens
rikedom och yppighet är i ögonen fallande; åkerjorden, ehuru
øtenig, i det hela bördig, missväxtår sällsynta.

Detta kom mig att tänka på ett sätt att söka lösa den
dunkla gåtan beträffande Ydrenamnets härledning.

Ydre, fsv. Ydhre, vill jag förklara som en ta-afledning
af ett adjektiv motsvarande lat. über (af ieur. *üdkro~)
’riklig, fruktbar’ och såsom substantiv uppträdande i gr. otúag,
88kr. údhar, feax. Uder ’spene’. Namnet skulle sålunda i
ur-germansk tid ha hetat *0&ria- eller — med hänsyn till ffris.
lader, isl. júgr o. s. v. — *eu&ria~. Emellertid bör å andra
sidan ej den möjligheten lämnas obeaktad, att lat. adj. über
uppstått ur subst, ubertas (: subst, über), jfr Bréal Mém.
soc. lingu. 7. 190 — i hvilket fall naturligtvis härledningen
blir något mera osäker.

Med afseende på afledningen -ta i svenska ortnamn kan
erinras om vissa af de i mina Sjön. Sv. lm. XX. 4: 102 f.
anförda, t ex. SJciri (1290), Nœfde (1385), äfvensom om den
grupp af trøe-namnen, som måste anses vara bildad med
samma snffix (se Ortn. på -inge s. 213 f.).

Namnets berömmande karaktär har som bekant många
analogier bland sådana landsnamn, som härröra från
inbyggarna själfra.

2. Fsv. V&mblaby m. m.

I mitt arbete Om de svenska ortnamnen på -inge, -unge
ock -unga har jag antydt den svá&a möjligheten, att fsv.

aumr fö» nordisk fl lo lo oi »it itt följd XX.

Digitized by Google

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free