Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Hellquist: Sv. namn forskning. 89
Æluakarlaby (SD 5: 48 fr. 1841), nu Älfkarléby Uppl.
Hit höra ock:
Äbuiggaby (*Äbyggiaby SD 4: 41 fr. 1828), nu Åbyggéby Vändel»
sn Uppl.,
Tranbyggeby») (SEP nr 1058 fr. 1878), nn Tranbygge V. Byd« sn
Uppl.
Folkslagsnamnet Baner ing&r väl i Danaby (SEP nr 2592), na
Dan-byholm Björkviks sn Sdml, samt Danby, Himmeta sn Vstml.
Till s. 188: Fsv. *Solunge. Härledningen blir osäker på grand af
f sv. Sulinge Styffe Bidr. 2: 85 fr. 1899; möjligen dock felaktig form, ty år
1489 uppträder Solinga och 1447 Solinge enl. Bellander s. 87.
Till s. 188: Fsv. Sprellinge o. s. v. Formen Sprielinge 1876 stödes
af 8krifningen Spriitzlinge U. Ldbk s. 19 fr. 1490.
Till s. 142: Fsv. Stytting©. Stuttr förekommer som tillnamn i fno.
CPáll, Simon s.); se K. Eygh Tilnavne s. 64.
Till s. 148: Fsv. Stækkinge. I fno. finnes enligt K. Eygh Tiln. s. 62
ett tülnamn stakler, hvilket, såsom också Eygh antar, är isl. stakkr ’kofta’.
Naturligtvis får detta namn ej läggas till grund för det säkerligen urgamla
släktnamn, hvaraf Stækkinge är afledt, utan man har nog här, såsom jag
anf. st. också antagit, att utgå från ett kortnamn = fht. Staccho.
Till s. 149: TÜlägg: Fsv. Sytringe (Styffe Bidr. 2: 77 fr. 1899); se
för öfr. tillägget till s. 122, hvaraf emellertid framgår, att y möjligen kan
vara beteckning för t.
TÜ1 s. 150: Det här omtalade vstml. Sållinge skrifves i jordebok fr.
1589 Sellinge2).
Till s. 158: Fsv. *Toptunge. TÜlägg: Tofftinge Ü. Ldbk s. 80 fr. 1490,
Till s. 166 ock (tillägg H) s. 262: Fsv. Vidhinge. Tidigare än 1421
finnes Veinge Hall. omtaladt 1887 i ett lågtyskt diplom: Widinges kerken
(Styffe Bidr. 1: 191).
Till s. 170: Fsv. Vreninge (1890). Något äldre citat: Vreninge Styffe
Bidr. 1: 189 fr. 1871. Dessutom former med œ i stamstafvelsen: Wrœninge
Styffe Bidr. 2: 88 fr. 1899, hvilka göra det osäkert, om namnet kommer af
ett släktnamn *Vrening-\ snarare hör det i stället tül den under Vrankunge
behandlade stammen.
Till 8. 171: Fsv. »Væklinge. Enl. Styffe Un. s. 157 kaUades en del af
den socken, i hvilken byn Väcklinge är belägen, år 1501 för Væglinge. Om
denna form skulle vara den äldsta — hvilket dock är osäkert — bör man
se sig om efter en annan härledning än den jag i mitt arbete framställt:
Jfr fht. personnamnet Wago, ags. Vaga och det fornty. ortnamnet Waginga
(Förstemann U: 1487 f.).
Till s. 179: Fsv. *Ynglinge. Ynglinge Kumla sn Vstml. skrifves enl.
Styffe Bidr. 2: 82 år 1899 Inglinge. De två sist angifna
förklaringsmöjligheterna måste alltså uppgifvas.
Normaliserad form.
*) Bellander s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
