Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Torp: Anmälan.
Wiese fra "Blomst" til "Eng". Sandsynligvis er alle de af K. her
behandlede Ord (med vn. visir) indbyrdes beslægtede og at
hen-före til en Rod vis, hvis Grundbetydning var "Saftighed,
Fugtighed", deraf "saftig Plante, Knop osv., som og ’’fugtig Eng",
"Dynd".
P. Persson meddeler nogle Etymologier ("Små bidrag till
Ígermansk etymologi"), træffende og overbevisende, som denne
For-atters Etymologier almindelig er. Her maa gjöres en liden
Anmerkning: Om nyno. knös (efter Falk og Torp i ’Et. Ordbog* af
grundform *knosia) siger P. (med Stötte af v. Friesen), at intet
hindrer, at ö i dette Ord kan bero paa dansk Indflydelse. Jeg vil
sige* at meget hindrer dette, knos anfores fra N. Bgh. (trodsig
Karl), Gbd. Sæt. Ryf. (overmodig Mand), som adj. (frastödende
osv.) fra Shdl. Sæt. Østd., verb. knösa fra V. Agder, Rbg. Sæt.,
altsaa fra mange og alderdommelige Dialekter. Om den danske
Indflydelse paa de norske Dialekter synes man i Sverige og
Danmark at have overdrevne Forestillinger. I Dialekternes
Lydforhold er den helt udelukket, den er kun paaviselig i nogle
Laan-ord, som (udenfor enkelte religiöse Udtryk indkomne alt i ældre
Tid gjennem Bibeloversættelsen og Kirken) ikke stammer direkte
fra Dansk, men fra Byernes og Literaturens Dansk-Norsk. Men i
dette dansk-norske Sprog findes ikke Ordet knös. Det var
saale-des med gode Grunde at F. og T. i ’Et. Ordbog’ ansatte en
Grundform med o, og denne stöttes jo ogsaa af Aflydsformen knase i sv.
Dial., jvf. knast osv.
R. Nordenstreng skriver "Om u-brytningens kvalität i
isländskan". For at forklare isl. pjokkr, pjukkr, Sideformer til det at
mindelige pykkr, tager Forf. sin Tilflugt til Østnordisk. "Man
hör ofta sägas", siger han, "att isländskan i grund och botten är
en västnorsk dialekt. I huvudsak är detta ju riktigt; men man
kommer sanningen närmare, om man betecknar isländskan som ett
blandspråk, där det västnorska elementet är avgjort dominerande.
Bland de isländska nybyggarena fanns det även nord- och
östnorrmän samt danskar och svenskar — låt vara fåtaliga — ävensom
åtskilliga anglo-skandinaver, som troligen voro mer eller mindre
danskspr&kiga; man kann därför med skäl vänta, att spär av
öst-nordiska dialekter skola stå att finna i isländskan. Jag tror, att
pjokkr och pjukkr äro sådana sp&r —". Denne Islandskens
Karakter af Blandingssprog har jeg meget vanskeligt for at se; det
maatte da ialfald være et vestnorsk Blandingssprog, om man kunde
udtrykke sig saa. Thi ogsaa Vestnorsk var visselig, alt paa
Indvandringens Tid, ikke en eneste i alle Enkeltheder ensartet
Dialekt, men fremböd alt da visse, om end naturligvis meget smaa,
lokale afvigelser. Det skulde da have ligget nærmere for
Forfatteren til Forklaring af Spörgsmaalet pjokkr: pykkr at undersöge,
hvorledes Forholdet stiller sig nu i de vestnorske Dialekter. Han
vilde da have gjenfundet den sædvanlige islandske Form pykkr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
