Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 Olson: Anmälan.
verket har förf. också, utom hvad beträffar öfningarna i vapnens
bruk, lyckats framdraga rätt litet, som tyder pä att verklig
undervisning ägt rum i de olika idrottsgrenarna. De f& mera prägeln
af tidsfordrif, men behöfva naturligtvis härigenom ingalunda
förlora den karaktär af verklig sport, som förf. s& gärna vill se hos
dem. Blott må det anmärkas, att anm. finner det troligt, att de
fornnordiska idrottsöfningarna bedrefvos betydligt mindre
systematiskt och under mindre stränga regler än den moderna sporten,
och att förf. ibland kanske går för l&ngt i sin ifver att anlägga
dennas synpunkter.
Med hänsyn till den begränsning till vikingatiden som förf.
i förordet gör för sitt ämne synes det mig, att han vid anförandet
af källbeläggen för de olika punkterna i framställningen borde ha
strängare skilt hvad som förskrifver sig från eller gäller denna tid
från hvad som sannolikt eller säkert tillhör en något senare
period. Såsom källcitaten nu anföras, utan att de senare ställas i
skymnndan eller särskildt betecknas, får man snarare en totalbild
af förhållandena ända fram till c. 1300 än just under vikingatiden,
utan att därför några egentliga utvecklingslinjer komma till
synes. Särskildt framträder detta i flera fall vid uppräkningar af
synonyma termini technici, där namn som helt visst tillhöra olika
tider — stundom måhända olika orter — anföras om hvarandra.
Icke heller synas de sena källorna alltid användas efter den strängt
sparsamma princip, förf. i förordet uppställer; särskildt synas mig
de ohistoriska sagorna ha fått alltför stor plats i bevisföringen i
förhållande till det värde, de kunna ha för kännedomen om
vikingatidens förhållanden. Stundom, t/ ex. beträffande slungor
(s. 68), glima (s. 106 ff.), "skinnlekar" (s. 135 ff), ha till och
med hela (större eller mindre) partier nästan uteslutande byggts
på historiska skrifter gällande en senare period än vikingatiden eller
på ohistoriska sagor.
Stilen är liflig och entusiastisk, men framställningen tynges
i hög grad genom den öfverväldigande mängden af källcitat, hvilka
dessutom emellanåt synas vara något godtyckligt fördelade mellan
texten och noterna. Särskildt i bokens allmänna del visar förf. en
viss benägenhet att citera mer än som i själfva verket är nödvändigt
för bevisningen; i all synnerhet synes mig den 8 sidor långa
sammanställningen af personepiteten i den fornnordiska poesien, i
betraktande af det ändamål det här gäller, beteckna en tydlig öfverdrift.
Till sist några detaljanmärkningar.
S. 4 not 4 synes mig förf. draga en alltför vidtgående
slutsats såväl af uppträdet i Hálfssagas k. 11 som af de anförda
orden : "strålaust es fyrir stokkum", då han i dem ser en antydan om
en tro, att hjältar, som omkommit på hafvet, hos Ægir lefde ett lif
liknande det i Valhall. Hvarken af det ena eller det andra kan
man väl sluta sig till annat än ett stort dödsförakt hos de
omtalade hjältarna och därjämte en viss kärf humor, som tar sig ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
