- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
168

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176 Hjelmqvist: Var Hallfrectr arian? 165

medveten opposition mot kyrkoläran: de skulle bero därpå,
att han såsom blott till hälften omvänd ännu ej hunnit tränga
in i treenighetsdogmen. Men — frågar man sig nödvändigt
— är det sannolikt, att de män, som på konungens
befallning meddelade Hallfredr de heliga lärorna [heilug fræfri],
se Fornsögur 93, som lärde honom Credo och Paternoster,
se Fornmanna8ögur 2: 40, Flateyjarbók 1: 317, uraktlåtit att
med vederbörlig skärpa och tillräckligt eftertryck framhålla
en sådan kardinalsats i den kristna tron som denna: Kristus
är af samma väsende som Fadren och har samma
maktställning som han? Säkerligen hade han hört de kristna lärarna
mer än en gång betona, att de tre personerna i gudomen
voro jämnställda (jfr det ofvan anförda citatet ur den
isländska homilieboken8 kommentar till Credo)*).

Att Hallfredr ej skulle lätt och snart kunnat sätta sig
in i det kristna lärosystemet, strider mot hvad hans dikter
annars intyga om hans intelligens; han har förvisso varit en
mycket begåfvad man med ett rörligt ingenium. Traditionen
har för öfrigt bevarat ett ord af honom, som låter oss förstå,
att han ej oreflekteradt inhämtade kristendomsstyckena, utan
tänkte öfver de trosläror, som meddelades honom: han fann,
att dessa icke voro mera poetiska [ekki skáldligri] än ett
kväde, som han själf diktat om konung Olof (se Fornsögur
93, Fornmanna8ögur 2: 50, Flateyjarbók 1: 326).

Då den Gislasonska tolkningen, såsom jag sökt visa,
både ur formell och framför allt ur reell synpunkt måste
anses mindre tillfredsställande, torde det ej vara opåkalladt
att försöka en ny tydning. Jag tillåter mig att framställa
följande tolkningsförslag.

*) Den större utbroderade sagan om Olof Tryggvason (se
Flateyjar-bók 1: 284) låter konungen i en predikan för de hedniska bönderna
framhålla treenighetsdogmen: skulu per trua a .. gud födur.. ok hans.. son,..
ok a helgan anda æinn gud j þrenningu ok æinn j æiningu. Om också ej
historiskt sann i den meningen, att den skulle hållits af Olof, torde denna
predikan likväl ha kunnat hållas af en missionär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free