- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
184

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



192 Kock: Etym. anin&rkningar.

ausgebreitete arme, umarmung, isL /afimr ’famn’ menar
Kluge, Et. Wb.6 s, 102, att ordets grundbetydelse är ’um-r
Spannung mit beiden armen, was als mass genommen wej>
den konnte’, och att betydelsen ’filum’ (egentl. så mycket
garn, som man med utsträckta armar mätte upp) är en yngre
utveckling. Det är möjligt, att betydelse-utvecklingen varit
denna, men då redan fht. f adam betyder ’filum’, och då
även fornkymr. etern har denna användning, så bör
betydelseutvecklingen till ’filum’ hava inträtt redan under en mycket
tidig period, och det finnes intet överraskande däri, att den
möter även hos isl. fapmr. Alternativt skulle man just på
grund av fornkymr. etern ’filum’ (jmf. Walde Lat etymol.
wörterb. under pateo) kunna tänka sig, att betydelsen hos
fadam ’tråd’ ej uppstått på ovan nämnda sätt, utan att fht,
f adam ’tråd’ icke vore att omedelbart identifiera med feax,
fathmos etc. Detta är emellertid för betydelsen av isl. fapmr en
underordnad fråga; huvudsaken är, att dess betydelse ’filum’
bestyrkes så väl av fhtyskan som av fornkymriskan.

Emellertid kan breiddi fapm icke rimligen översättas
med ’bredde, utbredde tråden’, då därmed skulle uttryckas
spann. Därför är breiddi att fatta på följande sätt.

I Sv. landsmålen X nr 3 s. 4 if, har jag visat, att man
i fsvenskan använt ett verb brepa, av äldre *bi-reiða, med
betydelsen ’betala’, liksom det enkla isl. reipa fda. redhœ
betyder ’betala’, och liksom det med gar sammansatta isl. greipa
(got. ga-raidjan) har ungefar samma användning. På
enahanda sätt är breiddi i uttrycket breiddi fapm att föra till
ett av bi- och reiäa uppkommet verb breipa. Verbet reipa
har i isländskan även betydelsen ’sætte i stand’ (Fritzner2
mom. 11), och nynorska reida betyder alltjämt ’rede, tillave,
tilberede’ (Aasen). Fsv. repa betyder ’göra färdig, göra eller
ställa i ordning, bereda, tillreda’. Liksom nu både simplex
reipa och kompositum *breiþa brepa betydde ’betala’, så
betydde så väl simplex reipa repa som kompositum breipa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free