- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
191

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191 Kock: Etym. anin&rkningar.



Senare har Noreen i Aschw. gr. § 509, 2 sökt förklara
fgutn. pissun på helt annat sätt Delvis anslutande sig till
den av mig i Beitr. XV, 251 givna förklaringen av fsv.
neutr. pl. pin (< pnu + artikeln en), menar han, att fgutn.
pissun uppstått ur **pissu (alte umbildung von *pissi nach
sonstigen, noch unsynkopierten nom. f.)" med tilläggande av
artikeln en. Detta av honom konstruerade *pi#su skulle, om
jag förstår honom rätt, vara så gammalt, att det på
analogisk väg fått u från den förhistoriska nom. sg. fem. *go#u
etc., som senare blev till gop etc.

Enligt min uppfattning är det mycket litet tilltalande
att utgå från en ingenstädes påvisad förhistorisk form *ptssu
och att dessutom antaga, att denna förhistoriska form själv
skulle hava uppstått på analogisk väg.

Emellertid finnes i vissa handskrifter av
Yästmanna-lagen en form, hvilken, så vitt jag ser, avgjort visar, att
þissun omöjligen kan hava uppstått ur ett konstruerat *pissu
+ en, utom att i pissun (pœsson) verkligen såsom senare led
ingår pronomenet hun han.

Såsom allbekant är, heter nom. sg. av hatt i
fornsven-skan ej blott hon hun, utan även høn. Sistnämnda form
möter i Smålandslagen (där man på analogisk väg också f&tt
ack. høna) och i handskr. D till Västm.-lagen (Schlyters
förord 8. XXX); den förekommer även i den fda.
Jutlandslagen. Beträffande växlingen hön: kin hänvisar jag till
min framställning i Svensk ljudh. I § 509 ’). Hvad som
nu intresserar oss, är emellertid, att liksom Västm.-lagens
hs. D har høn, även neutr. pl. pæssøn (pessøn) användes i

•) Denna växling är av helt annan art in den övergång av kori o
till 0 eller till ett* nära liggande ljud, hvilken dialektiskt inträtt i y. far.,
t. ex. thorp: nigra ortnamn på -tkørp (Broditørp etc.); pres. ag. thol: tkrnl
etc. Det med ø betecknade Ijadet finnes kvar i många nsv. bygdemål
såsom ett ljod "med tongan i a-läge ooh lapparna i liget för öppet 0" eller
såsom andra detta närliggande ljud. Jag hoppas annanstädes återkomma

tåU denna fråga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free