Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Kock: Etym. anin&rkningar.
Icke häller den av Nereen i Aisl. gr.8 § 1&3 1
framställda förklaringen av røl. pengr jämte pe{n)ningry famgr
jämte konungr är för mig antaglig, Han tänker rae<J tas
kan här på dissimilation. Saken skulle väl så uppfatta^
w-ljudet under inflytande av den följande nasala konsomantat
förlorats. I så fall är det dock obegripligt, hvarför kke
t. ex. kenning blivit till *keng, vinn ing r till *vingr etc.
Jag förklarar de kortare formerna pengar etc. därfifr på
helt annan väg.
Självklart är, att ett ord med betydelsen "pengar" ytterst
lätt lånas från land till land, och i den nsv. ake. 1 i pengar
bar man som bekant ett vittnesbörd om att ordet är ett
låneord (jmf. Kock Sv. akcent I, 87).
Nu använder mnt. jämte pennink pL penninge även pen*
nik pl. pennige l). I fsv. finner man jämte pænninger pl.
pœnrringar också pœnig pl. pæniga (i God, bur. etc.)x och
även den ä. danskan har motsvarande form (Kalkars ordbok
upptar pennighe nøghelenr pennigwrt). Förlusten av nasalen
i ord på -ni(n)g har som bekant både i Tyskland och i IjJer*
den framkallats genom dissimilatoriskt inflytande från det
föregående w-ljudet, men den östnordiska formen
pœm&g-kan naturligtvis lika väl hava införts från mnt. som hava
uppstått i Norden ur äldre pœnning-.
Då man nu i svenskan akcentuerar pengar med ,akc. 1
(liksom så många andra låneord), så antar jag, att mnt pL
pennige lånats till Norden (fda. pennige fsv. pœnnighm),
Yid akcentueringen pæ1nnighur med ake. 1 (i motsats till
penningar med akc. 2) hade ordet som bekant levissimua
på penultima och levior på ultima, och vid detta uttal
förlorades penultimas vokal liksom t. ex. i fsv. kanúniker >
*) Enl. Schiller-Lubbens ordbok finnes i Apenr.. Skra en g&ng
sammansättningen pennyewerden, men i denna slesvigska urkund kan
formenpennge-lätt bero på danskt inflytande. Jämte pennewert hava Schiller och Lübben
även penwert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
