Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Kock: Etym. anin&rkningar.
vilja förklara ordet med ’ras av en lekande tjur?’ Så
översättes det ännn i andra upplagan.
Något *tiurlek i betydelsen ’en tjurs lek’ har annars
icke påvisats, och lekande tjurar torde knappast mången
hava sett; också hava förff. framställt sin förklaring med
tvekan.
Däremot är tjåderlek ’tjädrars parning’ ett fullt gängse
ord, och som bekant förlorar tjädertuppen ofta all makt över
sig själv under parningstiden. Till sakens belysning är det
tillräckligt att anföra följande ord ur Nord. Familjebok (art.
orrslägtet sp. 383): "Sin lek böljar tjädern redan tidigt om
våren ... Långt före dagningen tager spelet sin början...
Under en del (den s. k. sisningen) af spelet råkar
tjädertuppen i sådan exstas, att han glömmer bort att begagna sin
hörsel och syn. Härvid faller han ett lätt... byte för den
smygande skytten".
Då nu det norska tidur ’tjäder’ på Östlandet, således i
den intill Sverge gränsande delen av landet, har formen Hur\
då detta norska ord lånats till Danmark, där det åtminstone
ofta uttalas tjur (enstavigt); och då även svenska bygdemål
använda tidur ’tjädertupp’ (t. ex. målet i Norrbotten), så är det
otvivelaktigt, att Kolmodin med tiurleks-ras menat ’ras under
en tjäderlek’. Härmed utmålar han på åskådligt sätt
situationen.
Metern visar, att han uttalat tiur enstavigt, och
säkerligen har han lånat ordet från något bygdemål Kolmodin
var upplänning.
Lund.
Axel Kook.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
