- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
234

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

Hjelmqvist: In skr. p k Forsaringen.

finnes". Funnes ej någon kyrkovärd, kunde han naturligtvis
ej föra någon talan. Det hade varit vida mera af nöden,
att man fått upplysning om, hvem som i händelse af
kyrkovärdens obefintlighet skulle representera honom.

Att vid aghu skulle underförstås objektet "målsmansrätt
för kyrkofridsbrott" (Hjärne) eller "att få ersättning" (Noreen),
innebär slutligen en alltför djärf komplettering.

Äfven Wadsteins — i mitt tycke synnerligen
skarpsinniga och fyndiga — framställning ger anledning till dubier.

Ordföljden værn ef (h)an hafsk ("värre, om han beter
sig"), egendomlig därför att adverbet vœtr utbrutits ur den
bisats, hvartill det hör, och placerats i hufvudsatsen, är ju
ej absolut omöjlig (jfr nu Nygaard, Norrøn syntax s. 389),
men måste, som Wadstein själf anmärkt (s. 16), betecknas
såsom från nordisk synpunkt ovanlig. Antagandet att den
skulle bero på efterbildning af latinskt original — se
Wadstein — är fyndigt, men tydligen blott att tillgripa i brist
på bättre förklaring.

Enl. Wadstein skulle i inskriftens början genom ordet staf
biskopen nämnas såsom den myndighet, till hvilken böterna i
fråga skulle gå; dessa samma böter skulle i fortsättningen af
inskriften tillerkännas prästerna. Den motsägelse, som tyckes
ligga häri, förklarar han 8. 15 på följande sätt: "Lirþin står
här såsom beteckning för alla präster = prästerskapet, ock
att det var biskopsmyndigheten, icke tilläventyrs konungen
eller häradet, som dessa böter tillkommo, utgjorde ju på
samma gång även en prästerskapets rätt". Trots detta
resonne-mang torde det böra betraktas som ett ganska oegentligt och
tvetydigt uttryck, att de andliga i gemen sägas äga en rätt,
som tillkommer biskopen såsom sådan. Man förstår ej,
hvar-för runristaren, som annars varit så fallen för en
sammanträngd framställning, här ej nöjt sig med det kortare stafa a
i st. f. det längre och tvetydiga lirþÍR aku.

i uti betydelsen œ alltid, synes vara tämligen öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free