- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
336

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 Lindroth: euu i nord. spr.

*hrigguan, till en nom. *lirpgguus (jfr got. har dus, ack.
hard-jana). Den senare, som ljudlagsenligt bort blifva *hrøggr,
har så genom analogi ersatts med ett *hrigg(u)us > hryggr *).
På samma sätt anses i sbst. isl. bygg, n., fsv. biug, biog (i
Yidhemsprästens ant. byg) den en gång förefintliga nom.
*begguu, som borde ha gifvit *bi(igg (jfr Wadstein Fornnor.
hom. ljudl. 149, not 2)2) ha ersatts af *bicjg(u)u genom
inflytande från dat. sg. *biggui c *beggui (liksom t. ex. isl.
firti c *ferfti).

Det osannolika häri är naturligtvis ingalunda själfva det
antagandet, att ett nytt paradigm skulle ha uppkommit på
grundvalen af stamformen i ett oblikt kasus, — ehuru det
likväl måste synas underligt, att i ett sådant ord som bygg
just dativen skulle ha spelat en så betydelsefull roll. Nej,
hvad som är ägnadt att förvåna är, att intet af de
kännetecken, på grund af hvilka vi i öfrigt anse oss berättigade
att antaga äldre w-stamsflexion, här är till finnandes. Dessa
kännetecken äro: hos adj. på ofvan angifvet sätt uppkomna
dubbla stammar (en blott ^-omljudd eller genom brytning
uppkommen, en såväl i- som w-omljudd), hos sbst. dels likaledes
ett visst slag af vokalväxling i stamstafvelsen, dels tillvaron
af vissa ändelser. Därtill kommer ofta i båda fallen som en
viktig faktor gotiskans (i mindre grad äfven västgermanska
språks)3) vittnesbörd. Ex. på säkra adjektiviska w-stammar
äro sålunda: isl. gløggr ~ glgggr (got. glaggwus), øngr ~
pngr (got. aggwus, f ht. engi), pr øngr firpngr, pyhhr piolckr

’) Man kunde naturligen också antaga, att utvecklingen fortskridit
ännu ett steg, innan utjämningen skett, att således en verkl. förefintlig nom.
hrøggr ersatts af hryggr genom inflytande från ack. hrygguan. Men då
blefve det (jfr strax nedan) än mer påfallande, att intet spår finns afnom:s
stamform.

a) Jfr om berättigandet att förse denna form med "stjärna" nedan

s. 355.

3) I det att va-stamsflexion hos adj. där &tm. i någon mån talar för
urspr. w-stam. Len nämnda ilexionen tillkommer dock äfven andra grupper
af adj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free