Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Lindroth: euu i nord. spr.
(fht. dicki), da. tynd isl. punnr (fht. dunni), isl. purr fsv.
pørr (fht. durri), isl. kyrr^kvirr (got. qairrus), fsv. galder ^
isl. geldr, fsv. faster -fæster (i egennamn, se Lundgren i
Uppsalastud. 16 f.; fht. festi, fasti) m. fl. (se Söderberg Forngutn.
ljudl. 12, Noreen i Landsm. I, 691 f., Altisl. Gr.3 § 79, 6,
§ 414 anm. 2 m. fl. ställen, Karsten Primär, nominalbildn. =
Bidr. t. kännedom, om Fini. nat. o. folk 59: 359 fif.). Ex. på
urspr. 8ubstantiviska ^-stammar äro — utom dem som
ännu i litterär tid (mer eller mindre fullständigt) böjas efter
denna deklination (hvarom se fór isl. Noreen Altisl. Gr.3 §
383 ff., för fsv. Altschw. Gr. § 410 ff.) — t. ex. isl. hiorr,
gen. Marar jämte hiors (got. hairus; se Noreen Altisl. Gr.3
§ 355 anm. 1), vegr, gen. vegar, ack. pl. vegu jämte vega
(Därsam. § 355, 2 o. 4), fé, gen. féar, fiår (got. fathu),
8annol. skogs*, gen. skogar jämte skogs osv.
Dylika skäl fór antagande af ursprunglig w-stamsflexion
saknas nu visserligen icke fullständigt hos här ifrågavarande
ordgrupp. Men de finnas alldeles icke i tillräcklig
utsträckning, fór att formerna med *iggu ensamt därur skulle kunna
förklaras. För att visa detta skall jag nu genomgå
materialet. Hålla vi oss blott till hvad som säkert hör hit, är
detta ganska knapphändigt. Äfven det, som med orätt eller
med tvifvelaktig rätt förts till vår ordgrupp, kommer jag att
upptaga till granskning, så mycket mer som äfven därur
vissa upplysningar stå att vinna för frågan.
Då, såsom ofvan nämnts, hithörande verb i allmänhet
icke lämna något beviskraftigt material, förbigår jag dem
tillsvidare.
Adjektiv.
Först behandlas några adj., hvilka jag önskar ställa i
närmare sammanhang med hvarandra.
isl. styggr, sv. stygg osv. Detta ord är med all
säkerhet ej, såsom man ansett (jfr Noreen Urgerm. lautlehre 162)
uppkommet < *steuuu~. Därför tala näml. följande båda om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
