Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Lindroth: euu i nord. spr.
’sauber, genau’ Wiklund Lul.-lapp. wb. 126, nor .-lapp. snivas
Ibestad ’nett, zierlich (v. einer Arbeit)’ Qvigstad Nord.
Lehnwörter im Lapp. 308, hvars forklaring dock själf torde vara
för vansklig för att tjäna som någon utgångspunkt *).
isl. tryg gr, fsv. trygger, nsv. trygg osv. Ordets
hithörig-het betygas genom got. triggws (wa-stam), fht. gitriuwi (nht.
treu), f8ax. (gi)triuwi, föstfris. tri(u)we v. Helten Aostfries.
gram. 27, ags. %etréowey -trywe (alla de senare ia-stammar).
Det enda som här verkligen kan tyda på att ordet är en
gammal w-stam, är flexionen i västgerm. språk. Ordets flexion
i got. behöfver ju ej nödvändigt anses ursprunglig eller
af-görande för nord. språk 2). Förvånansvärdt vore i alla fall,
att intet Hrøgg- någonstädes är påvisadt. Det torde väl
därför vara riktigast att betrakta ordet (från nord. ståndpunkt)
som wa-stam 3).
1) Prof. Wiklund har välvilligt meddelat mig, att han fortfarande
anser det lappska ordet böra återföras på en stam *snit$-. Däremot anser han
numera den andra stafvelsens vokal "till sin uppkomst mångtydig" samt
att lul.-lapp. snivuky som o. a. st. uppgifvits förutsätta fsv. *sniogger, "utan
tvifvel" är en lapsk afledning till nyssnämnda sniva-.
2) Jfr t. ex. isl. svårr, sv. svår ~ da. osv. svær: got. swers.
’) Skulle ordet möjligen kunna vara en gammal i-s tam? — Icke annat
än jag kan se, behandlas såväl tryggr som styggr i praktiken såsom
ua-stammar af Noreen Altisl. Gr.» § 74, 5 a, Kock Ark. XX, 257, v. Friesen
Till den nord. språkhist. II, 7. Men hur förklaras då -ygg, som enligt den
af dessa forskare hyllade teorien icke skulle ljudlagsenligt kunna uppstå i
något kasus? Skulle meningen möjligen vara den, att till en ack. *trigg#an
(C Hregguian till nom. *tregg(u)uR) nybildats en nom. HriggyaR? Men det
vore väl en onödig omväg. För öfrigt vore det väl då ovisst, om det •%laR
hos |fa-stammarna, som skulle afge mönster, ännu funnes kvar. Är det
emellertid riktigt, att w-omljudet i rotstafvelsen här tyder på tfa-stam (se
Noreen a. st.) — i hvilket fall skillnaden mellan ett ursprungligt u och
ett ur u (enligt sonantiseringsteorien) uppkommet skulle bero därpå, att det
senare synkoperades senare, såsom också Noreen på annat ställe (anf. arb.
§ 145 b 7) antager —, så förtjänar detta att observeras och understrykas. —
I detta sammanhang kan också ett ex. förtjäna framdragas därpå, hurusom
man omedvetet vant sig att antaga, att -ygg skall vara den normala nord.
motsvarigheten till västgerm. -eu{w)-. Kögel PBB IX, 5B7 säger på tal om
fht. spriu: "wäre got. *spriggw, altn. *spryggK. har dock säkerligen icke
menat, att spriu är vare sig u• eller t-stam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
