- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
345

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 Lindroth: euu i nord. spr.



Substantiv.

isl. bygg ’korn’, fsv. biug, biogy byg (Vidhemspr.), nsv.
bjugg, sv. dial. äfven bygg (Noreen Ordb. öfver Fryksdalsm.),
ä. da. bjug, n. *). Ordet är väl styrkt från västgerm. språk;
motsvarigheter äro: fsax. beuuo gen. pl. ’skördar’, ags. béow
’korn’. Några stöd för w-stamsflexion äro ej att finna;
med-gifvas måste dock, att man ej häller äger rätt att i
västgerm. språk påträffa några sådana, äfven om här verkligen
förelåge en gammal w-stam. Men i nord. språk hade vi rätt
att vänta dylika spår af w-stamsflexion. Åtminstone i
väst-nord. språk saknas de emellertid fullständigt (om
förhållandena i östnord. måste jag vänta att yttra mig* tills längre
fram). Det måste anses förvånande, att vi där icke ha någon
form *biogg, trots det att denna vore den form som skulle
utvecklas såväl i nom. som ack., under det att dat. vore den
enda form, där ett iggu skulle kunna uppkomma. Det vore
så mycket egendomligare, som iggu i detta kasus icke skulle
ha uppkommit förrän med det yngre i-omljudet. Det är
nog rådliga8t att betrakta ordet som wa-stam. Skulle någon
förklaring finnas, hvarigenom under antagande af w-stam
iggu icke blott skulle ha uppkommit i dat. sg., ställde sig
ju saken dock något annorlunda. Jag återkommer härtill.

Tillbakavisas måste däremot enligt mitt förmenande den af
Streitberg PBB XIY, 179 f. uttalade, nu senast af K.
Traut-mann (German, lautges. in ihrem sprachgeschichtl.
Verhältnis, Königsberger Diss. 1906, s. 46) gillade åsikten, enligt
hvilken vi — särskildt med hänsyn till det nordiska ordet
— skulle utgå från en m-stam (*beu-io-). Enligt S:s åsikt
(jfr t. ex. Streitberg Urgerm. gramm. 176) skulle ju nom.
till en sådan lyda *beui ;> (> *biuui) > isl. bygg 2).

*) Om formen i dalmålet och dess förklaring se längre fram.

*) Trautmann ansätter — i öfverensstämmelse med sin uppfattning i
skärpningsproblemet (hvaro^ nedan s. B6B) — nom. *bewi, hvaraf genom
urgerm. vokalbortfall *beww ;> ags. béow. I isl. skulle enl. T. det genomgående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free