Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Lindroth: euu i nord. spr.
bet.; ordet råg är t. ex. anträffadt i plur. *). Den andra
invändningen, att *beggu borde ha gifvit *bioggj kan bemötas
därmed, att denna utveckling blott bör ha skett under
starkton. Nu är dalm. begg uteslutande kändt såsom (första eller
andra2)) sammansättningsled. Yi veta, att i gammal tid icke
blott, som nu i regel, den senare, utan äfven i stor
utsträckning den förra sammansättningsleden åtminstone alternativt
kunde vara obetonad. Det är då ett nära till hands liggande
antagande, att begg uppkommit i dylik svagtonig ställning.
Yi få då kanske anta, att det är den gamla nom. plur. som
lefvat kvar, då ordet stod som senare led (om sådana fall
öfverhufvud äro gamla 3)), och att de fall där det står som
första led antingen likaledes (om de äro yngre bildningar)
innehålla nom. pl., fattad såsom ordets stam, eller (om de
äro gamla) en af nom. påverkad gen. pl.: till *beggu har
tidigt kunnat nyskapas gen. *begga i st. f. *beggua eller (det
därur utvecklade) *biggua 4). Beggann ’skördetid’ skulle ju
kunna vara ett *begga-ann. — Inf. tegga kan ha fått sin
vokalisation från 1 pers. sing, och plur. pres.: *tegg{u)u
*teggtyk)wn. Detta bör dock ha skett åtminstone före den
yngre «-brytningen — försåvidt vi öfver lag skola röra oss
med starktoiiiga former.
Gå vi nu ändtligen till de hithörande verben, hvilka jag
hittills (med undantag af dalm. tegga, bregga) lämnat ur
räkningen, så äro dessa följande, hvilka samtliga böjas eller visa
*) Härvid tänker jag icke närmast på den bet. som föreligger t. ex. i:
För den våta väderleken i allmänhet äro rågarna i Västmanland och
Uppland senare sådda än i Värmland. Geijer Familjebref 167 (1811), ehuru väl
äfven denna skulle kunna vara gammal; utan på bet. ’rågkorn’. Denna är
visserligen icke anträffad i nord. språk, men finnes hos lit. rugial (pl.), se
Söderberg i Lunds Univ. årsskr. XXXVIII, 1, nr 5, s. 6; jfr dock äfven för
nord. språk förklaringen hos S. af omljudet i gutn. rygr (a-stam).
J) stjur-begg m., skörbjugg Noreen Ordb. öfver dalm.
3) Genus mask. i stjur-begg visar naturl. ingenting för ordet begg.
4) Äldre nysv. biuggemiöl (t. ex. Martini Läk. Book 31 (c. 1600), Erici
Colerus 1, 207 (1642)) får naturl. icke anföras som ex.-på gen. pl. i
komposition.
auuy rÖB nordisk filologi xxiv, mt följd xx. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
