- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
358

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

386 Lindroth: euu i nord. spr.

Kock Arkiv YI, 42 ff.), men resultatet skulle väl äfven här
snarast väntas blifva detsamma i båda fallen. Någon form
*trugg(-) känna vi emellertid ej.

Till sist förtjäna ännu en del svårigheter vid Kocks
tolkning af detta Siktriuk som bruten form framhållas.
Formen Sigtriugg kunde tänkas antingen såsom ljudlagsenligt
uppkommen, eller såsom beroende på påverkan från någon
form af adj. trygger. Någon tredje möjlighet ser jag icke;
försåvidt man icke också här vill tillgripa utvägen att lägga
uteslutande dat. sing, af namnet i fråga till grund. Finge
man det, kunde man ju förklara brytningen såsom
uppkommen genom ett in i relativt sen tid bevaradt ggu (i dat
*-triggui) och sedan införd i öfriga kasus, där u då redan
tidigare fallit utan brytning (hela processen skulle dock
förstås vara afslutad före 950). Att här vid ett personnamn
utgå från dat., är emellertid särskildt betänkligt. Af de båda
öfriga möjligheterna skall jag betrakta hvar och en för sig.

Yore formen ljudlagsenlig (d. v. s. i nom. o. ack.), måste
brytningen ha ägt rum före eller (enligt K:s uppfattning) i
och med förlusten af det slutljudande eller framför nom.-Ä
stående u (icke u enligt K.). Taga vi nu ex. fsv. stynger
~ stiunger, som visar den besläktade brytningen framför ngu,
så förutsätter själfva förefintligheten af dubbelformer, att
brytningen tvärtom skett först efter förlusten af slutljudande
u (enligt sonantiseringsteorien fordras blott, att u förut genom
bortfall af följande vokal sonantiserats): eljes skulle vi
uteslutande ha former med iu *). Den enda utväg som står
öppen för K., vore väl då att skilja de båda företeelserna —
brytningen före ggu och den före ngu — från hvarandra i
tiden, hvilket väl knappast är rådligt.

Men formen skulle ju kunna tänkas vara påverkad af
adjektivet. I detta skulle då förstås icke heller brytningen
ha kunnat ske förrän efter förlusten af slutljudande u. Alltså

*) I dat. pl. skulle vi dock få en obruten form (sting-).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free