- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
363

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 Lindroth: euu i nord. spr.



ett fullbordadt faktum. Blott i all korthet vill jag antyda
min ståndpunkt, särskildt med hänsyn till det senaste
inlägget i frågan, hos Trautmann ofvan s. 345 a. a. 40 ff. Den där
förfäktade ståndpunkten, som redan funnit gillande på ett
par håll (Levy PBB XXXI, 149 not 2, Janko IFAnz. XIX,
43 ff.) innebär ett återupplifvande af den af Bechtel Gött.
Nachr. 1885, s. 235 ff. lancerade teorien, att skärpningen
framkallas af enligt indogerm. accentuering omedelbart
följande accent. (Att accenten skall följa omedelbart efter,
har åtminstone varit Bechtels — välgrundade — mening;
ex. isl. skygna < *skuwwinön hos T. s. 45 synes visa, att
detta undgått honom; jfr också formuleringen af regeln s. 42.)
I själfva verket är väl detta den hållbaraste af de hittills
framkomna teorierna (öfver tidigare lämnar T. en
fullständig litteraturförteckning). Dock borde den stödjas med
rikhaltigare material, såväl beträffande fall, där skärpningen
in-trädt, som beträffande sådana, där den uteblifvit. Att ha samlat
(ett antal af) de senare är eljes särskildt en förtjänst hos T.
Äfven bör hänsyn tagas till de fall, där man menat sig
genom Sievers’ska lagen få ett — sålunda icke genom
skärpning uppkommet — uu (jag tänker särskildt på ett
suppo-neradt se Tamm Etym. ordb. (under få, adj.)). Ett

fall, som vållar en smula besvär, är väl *beuua- ~
*beua-(ffris. be; jfr ofvan s. 346). Är accentväxling antaglig i detta
paradigm? Skulle ordet äldst kunna vara en es-/os-stam?
Då den Bechtel-Trautmannska teorien i hvarje fall icke är
evident riktig, synes man mig icke böra taga den af
Ost-hoff Etym. parerga 1: 138 ff. uttalade åsikten så lätt, som
T. gör; ehuruväl antagandet af denna — som innebär ett
återförande af växlingen (mellan skärpta och oskärpta former)
på allt efter ställningen i satsen varierande uttalsenergi —
nödgar oss till resignation med afseende på möjligheten att
någonsin i enskildheter vinna full klarhet.

För att återkomma till fallet hiuggu, skulle utvecklingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free