- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofjärde Bandet. Ny följd. Tjugonde Bandet. 1908 /
370

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Till Ä. VGL-.s textkritik. 378

poetiska formen, flera gamla ord, som eljest ej förekomma,
men som tydligen tillhöra det poetiska språket, såsom
pang-brekka, goruargliœr *) tyda därpå, och vad särskilt denna
paragraf beträffar, synes första delen, i fall man behåller -bitœr,
utgöra en halfstrof i Ijóðaháttr:

[h]lopær maþœr
a hærskip

ok gyœrs bunkabitœr

(Jfr Lind Om rim och verslämningar s. 84 f.), liksom de
följande orden i paragrafen uppenbarligen röja en tidigare
poetisk avfattning. Till sist är allitterationen mellan lopœr
(= løpær c *hlaupir) och hærskip ett fullgott bevis för detta
lagspråks härstamning från den urgamla — väl samnord. —
tid, då lagen i de stavrimmade kvädenas form fortplantades
från släkte till släkte.

Under sådana förhållanden har man väl anledning att
här vänta sig en av de ordbildningar, som voro
karaktäristiska för det äldre nord. språkets poetiska stil, en
motsvarighet i denna paragrafs gyærs at–-till föregående
paragrafs gærs at goruarghær. En dylik bildning är just -bitær 2).
Det isl. poetiska språket, vars ordskatt väl till stor del är
samnordisk, överflödar på nom ina agentis, bildade på detta
sätt (med -a- resp. -ia-suffix), under det att prosan, både
den isl. och den fsv., uppgivit denna bildningsprincip och
blott bevarar några enstaka rester därav, men f. ö. använder
andra formationer.

Det som utgör det starkaste stödet för hdskr:s -bitær
är på samma gång den svagaste punkten hos emendationens
-brytæri. Ty kunde man om -bitær säga, att den
representerade en för det äldre nord. poetiska språket karaktäristisk
bildning, så är förhållandet med -brytæri det rakt motsatta.

*) Med sin metaforiska betydelse erinrar detta ord f. ö. om bunka-

bitær.

2) Se Falk: PBB XIV, 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1908/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free