Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist: yJcil dagher.
377
äfven i svenskan om stora (högtids)dagar. Jfr: "Är oc stor
högh-tidhis daghir pingiz daghana. ok kirkian hallir stora högtidh a
honom." Bonaventura 253. "Alla store helgedager". Ärkebiskop
Abrahams räfst 58 (1596). "På Store Högtijdes Dagar, såsom
förste Dag Juhl, Påsk och Pingst, måge inga Bröllop hållas."
Kyrkolag 14: 2 (1686). "Denna dagen [kyndelsmässodagen] .. som han
skattas för den största, så skulle han åthniuta den Solennitet som
de andra intet fingo." Dijkman, eit. arb. 97 (1703). "De stora
högtidsdagarna." Cavallin, Lunds stifts herdaminne 2: 187 (1855).
Jfr: "Denne är den store dagen, Som oss Christus hafver gjort."
Ps. 1819, 112: 1 (om påskdagen). "Du stora dag, du sälla dag."
Därs. 55: 1 (om juldagen).
I stället för stor påträffas i fornsvenskan synonymen mykin
framfor hoghtipis dagher. Exempel hämtadt från Söderwall: "En
mykin högtidis dag." Sagan om Didrik af Bern 165. Jfr: "Gruz
mykle ok vppinbare daghir." Klosterläsning 133
(Apostlagärningarna 2: 20); i detta exempel är det frågan om en Guds
uppenbarelses dag i de yttersta tiderna.
Jag antager, att man i medeltidssvenskan, såsom göres
sannolikt af ofvanstående citat, kunnat t. ex. kalla juldagen mykil
dagher, under det att man t. ex. benämnde en helgondag ikildagher
(< œnkildagher enl. Bugge-Olsons utredning).
I "ordfogningen" myJcil dagher skulle alltså dagher liksom i
sammansättningarna enstöpingsdagher och ykildagher ingå i
betydelsen högtidsdag, hälgdag (jfr dagher 2 hos Söderwall). Äfven i
nysv. nyttjas dag i deima speciella betydelse. Jfr: "Om dessa
myckla !) dagars och Högtijders afskaffande." Dijkman,
Kyrkie-Handlingar 76 (1703). Jfr SAOB under dag I 3 f a.
På grund däraf att mykil dagher och ikil-dagher dels voro
hvarandra lika till den yttre formen, dels betecknade två begrepp,
som stodo i en viss motsats till hvarandra — juldagen föregicks
ju i motsats till helgondagen af vigilia — har, gissar jag, y i
mykil inverkat likdanande på första stafvelsens vokal i ikil. Jfr
t. ex. att i ä. nysv. arla stundom öfvergått till ärla på grund af
inflytande från motsatsordet särla, se Norelius i Arkiv 1: 232,
Kock i Antiqvarisk tidskrift för Sverige 16, 3: 9 och SAOB, och
att fsv. fœþerni visar formen foperni på grund af inflytande från
möperni, liksom omvändt fœperni framkallat mœperni, se Lind, Om
rim och verslemningar i de svenska landskapslagarna 53. Jag
hänvisar för öfrigt till de många exempel på ifrågavarande
"kon-fusionsbildningar" från olika språk, som anföras af K. F.
Johansson i ZfdPh. XXXI: 301 f. och G. A. Bergström, On blendings of
synonymous or cognate expressions in english 14 f., 41 ff., samt till
den af nämnda förf. citerade litteraturen a).
lexikon latinitatis 2: 708 under dies\ "observatis.. dies magnos,"
Tertuliia-nus enl. samma lexikon.
*) Här i betydelsen "många".
’) Jfr äfven Kock, Svensk ljudhistoria 1: 79 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
