- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
2

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 Kock: 1600-talets verskonst.
Hwar är nu min macht, hwar är mitt,wåld
Min swänner, min raske hästar,
Min hundar, min Falck vppå min hand,
B 7 s. 1
med förlust av slutvokalen i det tre gånger förekommande
min i st. f. mine. Och i Stiernhielms Harm-Skrift öfver den
hängde Astrild läser man:
Hwem har någn-sinn’ i werlden spordt
At en så mechtig werdzlig Gud
Skull’ komm’ vthi een sådan nöd
At han måst’ lijd3 en nesslig död.
Det är sedan gammalt känt, att den svenske metrikern
Andreas Arvidi i sin 1651 utgivna Manuductio ad Poesin
svecanam tillät, att en slutvokal apokoperades framför annan
vokal, och att 1600-talets skalder ofta begagnade sig av
denna frihet. Exempel därpå har man i de från Stiernhielm
anförda verserna i orden komm> och lijd\
Men dessutom förekommer förlust av ändelsevokal i gan-
ska stor utsträckning hos 1600-talets skalder, utan att det
hittills blivit utrett, under hvilka förhållanden denna förlust
kan inträda.
Så nämner t. ex. Gunnar Castrén i sin 1907 utgivna
skrift Stormaktstidens diktning s. 207, att förkortningar be-
gagnas talrikt: ”främst så, att slutljudande kort vokal, oftast
e, bortlämnas”, och han anför ett uttalande av Samuel Co-
lumbus i dennes Ordeskötsel, enligt hvilket det var tillåtet
att allt efter versens behov dels ”utlyckia en vokal”, dels
”inte utlyckian”, men Castrén tillägger: ”Några regler är
det icke möjligt att uppställa”.
Emellertid har jag redan i min skrift Svensk akcent I
(1878) s. 128 framhållit, att den förkortade form på -and’
i st. f. -ande (ex. ett darrand’ asplöf Columbus), som stun-
dom användes av äldre svenska skalder, talar för att ord,
sådana som darrand(e) i äldre språket (i motsats till förhål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free