- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
7

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: 1600-talets verskonst. 7
som när det slutljudande -e skulle hava stått sist i versen,
men tillika nästa vers börjar med vokal. Blott sällan får
man bibehålla -e framför vokal, vare sig inne i eller i slutet
av versen; dock böra i regeln ej flera än två apokoperingar
förekomma i samma vers (s. 41). I enstaviga ord eller i
enstaviga senare kompositionsleder av ord (således i ord av
typen Blee, Barnblee) får e Över huvud ej apokoperas, och
ej heller i nomina propria {Helene etc.) (s. 42). Framför Å-,
menar han, kan man efter behov låta -e kvarstå eller för-
loras, och egendomligt nog tillåter han samma frihet fram-
för j : ”(E) Nihilominus ante H. et J. potest pro necessitate
et tolli et pingi” (s. 42). Om Corvinus’ regler för förlusten
och bibehållandet av slutljudande -e i böjda adjektivformer
se nedan s. 52 noten.
I sin nästföljande år (1650) utgivna Synopsis prosodiæ
danicæ framställer Severin Paulsen Gotiender, hvilken för-
fattare Arvidi även k ä n t1), i huvudsak samma regler. Så
heter det s. 33: ”Naar et Ord endis paa it stacked (e) oc
det nestfølgende Ord, begyndis paa en vocal, helst (e) da
maa samme (e) i enden udeluckis”. När följande ord börjar
”paa dend consonant (h)”, anser han samma regel gälla, dock
så, att apokopering i detta fall blott sällan bör förekomma.
Blott i undantagsfall (”ganske meget sielden”) tillåter han
apokopering i versslut.
Väsentligen samma regler återfinnas i författarens stora
prosodi, som 1671 efter hans död utgavs under titeln Pro-
sodia danica.
Med Opitz och Corvinus såsom mönster uppställer Ar-
vidi i sin Manuductio s. 116 följande regler för vokalapo-
kopering:
”Then Vocalis eller sielfliudande Bookstafwen som effterst i
Ordet står, skal vthslutas, när thefc nästfölliande Ordet och så be-
gynnas aff een Vocali, . . . Såsom til Exempel:
8) Jmf. Løvertin i Samlaren 1894 s. 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free