- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
35

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: 1600-talets verskonst. 35
T in’, Sïne Sïn’, thênnë then’, äre [så] är’, wïllë wTl etc.”.
Hvad som här har intresse är, att samtliga de ord, som Ar-
vidi anför såsom exempel på apokopering, äro sådana, som
i satsen ofta eller stundom äro relativt oakcentuerade. För
övrigt åsyftar hans uttalande den bekanta regeln hos 1600-
talets metrici (även i Tyskland), att hvilka enstaviga ord
som hälst efter behov kunde i vers få användas vare sig
såsom korta eller såsom långa. Denna för oss egendomliga
regel beror åtminstone till god del därpå, att många i satsen
ofta relativt oakcentuerade ord (partiklar, pronomina etc.)
voro enstaviga. Då nu dylika ord (iag, till etc.) allt efter
sin ställning i satsen kunde stå dels i arsis (vara långa), dels
i tesis (vara korta), utsträcktes denna regel till alla ensta-
viga ord (jmf. Kock Svensk akcent II).
Genom traditionens makt kvarleva ännu i modern ny-
svensk poesi de ofta relativt oakcentuerade preteritiformerna
had\ lad\ månd\ sad\ skutt\ vor’ och den relativt oakcen-
tuerade partikeln bad’ i st. f. hade etc. Formerna lad\ sad\
båä? motsvaras nu av talspråkets la\ sa\ bå\ Så väl i poesi
som i prosa brukas hur(u\ i poesi även ehur(u). Berg Den
poetiska friheten i 1800-talets svenska diktning s. 20 an-
tecknar élV från Dahlgren, Börjesson och Wadman *).
Yi övergå till en helt annan kategori av ord med vokal-
apokopering, en ordkategori, som (i regeln) är fullt akcen-
tuerad, men i hvilken akcentuerings-förhållandena dock varit
avgörande för förlusten av slutvokalen. De hithörande or-
den äro i synnerhet maskulina substantiv på -are (såsom
skapar[e])j komparativer på -are (såsom ädlar[e]\ superlati-
ver på -aste (såsom tiocJcast[e]), presens-participier (såsom
giliand\e\). Innan jag ingår på förklaringen av vokalför-
1) Utan skäl fattar han det som en förkortning av eller. Det har
utgått från fsv. cella (s. 20).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free