- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
44

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 Kock: 1600-talets verskonst.
X III nr 3 s. 5), och i vissa bygdemål såsom i Torsås i Kal-
mar län kunna alltjämt sådana former som kallad (jämte
kallada) användas (Linder Allmogemålet i Södra Möre s. 19
§ 170). Vidare är det självklart, att sammanställningar
sådana som ropade fram etc. med fortis på fram böra hava
blivit till ropad fram samtidigt med att ställde (,ställte) fråm
blev till ställd (ställt) fram etc.
Men då preteritiformer av typen ropa brukas i de allra
flästa nsv. bygdemål, vare sig att de även annars apokopera
ändelsevokaler eller icke, så bör (i alla händelser i de flesta
trakter) pret. ropa förklaras på annat sätt. Den av mig i
Sv. landsm. XV nr 5 s. 19 ff. givna förklaringen är säker-
ligen den riktiga, enligt hvilken i de flesta trakter den för-
kortade formen ropa etc. ursprungligen uppstått i sammanställ-
ningar sådana som (han) ropa[dc]-def, (han) ropa[de]-den etc.
För övrigt kan naturligtvis den även i senare poesi stundom
mötande preteriti-typen ropad? mången gång vara blott en
något ”uppsnyggad” skrivning av det vanliga ropa\
I detta sammanhang kan det hava ett visst intresse att
erinra om att Pfeif i sitt anf. arb. (1713) klandrar prete-
ritiformen samlad? jag, men godkänner preteritum samla jag
(s. 222—3).
Hos skalder från 1600-talet (och redan t. ex. i 1536
års psalmbok) finner man ganska ofta adjektiver med —
såsom det kan förefalla — apokoperad ändelse-vokal. Emel-
lertid är denna apokopering mycket ofta blott skenbar. Mången
gång beror den skenbart apokoperade formen därpå, att ad-
jektivet är oböjt, och detta åter är delvis att återföra på
utländskt inflytande. För Övrigt förekomma i 1600-talets
och även i 1500-talets svenska oböjda adjektiv-former ej blott
i poesi, utan stundom även i prosa, och förhållandet är till
god del ett likartat i den samtidiga danskan.
Redan i Sv. landsm. XV nr 5 s. 30 ff. har jag havt
tillfälle visa, att de oböjda adjektiven i åtskilliga stående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free