- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
49

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: 1600-talets verskonst. 49
Jagh haffuer swåra sögt fattigh Quinna
Messenius Disa s. 25
Dock äro adjektiven på -igh även här tvetydiga, i det
att i dem även apokopering kan föreligga (jmf. nedan s. 50).
Emellertid har även verklig apokopering under vissa
förhållanden inträtt i adjektiver. Redan förut har jag fram-
hållit (s. 22, 26), att vissa adjektiv, som i satsen voro relativt
oakcentuerade, kunde få slutvokalen apokoperad all[a\
mång[a]).
Här må erinras om sammanställningar sådana som skön
Sigrid, ung Axel och dyl. förbindelser, som alltjämt kunna
användas i poetiskt språk och särskilt i folkvisestil. Från
1600-talet må såsom exempel anföras
Skiön Helena aff Grekelandh Messenius Disa s. 30
Så ware tig befalt then härlige Lärare Naso,
Keyser Octavian, Finck Riddare, skön Magelona
Stiernhielm Here. 137
Här gåret an; Kön Astrild han fäller, och spänner, och skiuter
ib. 179
Och Pallas är then här har fäst sijn Spijras macht,
Och styrer Folck och Land, med Pax sträng Justitia,
Stiernhielm FA. D 2 s. 2
Det är möjligt, att danskt eller tyskt inflytande spelat
en roll även vid stadgandet av dylika fraser särskilt i folk-
visestil, men då i uttryck av typen skön Sigrid adjektivet
är relativt oakcentuerat, kan också denna omständighet hava
framkallat apokopering i skön(a) Sigrid etc. Även i uttryck
sådana som dessa av Messenius och Stiernhielm använda kan
adjektivet vara relativt oakcentuerat och kan till följe därav
hava förlorat ändelsevokalen :
Ändlig har then skön’ Diana
Bracht altsammans i sitt wåld Cup. C s. 1
Wil tu dig och belysta
Med skön Jungfrurs Beläte? ib. B 3 s. 1
Obetingat bör vokalapokopering ljudlagsenligt hava in-
trätt i adjektiv i åtskilliga bygder under samma förhållan-
•AlUflV FÖ R N O R D IS K F IL O L O G I X X V , N T FÖ L JD X X I. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free