Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eock: 1600-talets verskonst. 53
Bland exempel från 1600-talet må nämnas följande.
Icke sällan finner man jämte ofta formen offt, t. ex.
offf sökes och maat,
ther Kocken ey mins,
at twätta, diskar och hender Wivallius s. 102 str. 23
och ynkelig spister offf blifwa ib. s. 100 str. 7
Detta offt är identiskt med isl. fsv. opt.
Såsom motsvarigheter till fsv. ledhse nsv. ledsen och nsv.
varse förekomma stundom ledz, wars\ t. ex.
En Ungerswen snart blifwer leds
Wed Pigan, som strax står till reds Lucidor Pp 4 s. 1
I är wist weed eer Mödom ledø (: tillfredz) ib. Pp 2 s. 2
Skull’ han bli ledø? Ach Lapperi ib. Qq 3 s. 1
Ok blef på stunden wars3 en liuwen Löwe-Saal ib. H s. 1
Eftersom dylika bildningar utgått från adjektiva eller sub-
stantiva genitiver på -s (jmf. led och var, varsam) och först
senare fått på analogisk väg tillagt -e (Tamm Avlednings-
ändelser hos svenska adjektiv s. 48), så har intet -e förlorats
i ledsj wars, utan dessa former äro tvärtom äldre än ledse,
varse *).
De i 1600-talets poesi ofta mötande formerna sin, arhet,
samvet, belät, ansikt (jämte sinne, arbete, samvete, belåte, an-
sikte) finnas redan i fornsvenskan och bero således ej på
godtycklig förkortning av skalderna; jmf. fsv. sin sinne, ar-
bete arbeide arbeyt (mnt. arbeit), samvit (blott sällan samviti),
belcete och någon gång belæt, ansikte n. och ansikt (f.?).
Bildningar sådana som sålund ’sålunda’, sammalund ’samma-
lunda’, hurulund ’hurulunda’ utgöra naturligtvis, hvad senare
sammansättningsleden beträffar, en direkt fortsättning av fsv.
annor-, huru-, hwaria-, nokorlund. När man finner uttryck
sådana som allrahand ’allahanda’ (’. . . igrafz allrahand pryd-
lige form’ och figurer’ Stiernhielm Here. 425), eenahand
’enahanda’ (ib. 422), så är att beakta, att man även i 1600-
*) Hesselmans mening i XJppland s. 527, att wars hos 1600-talets skal-
der skulle hava förlorat slutljudande -e, är således väl icke riktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
