- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
64

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64 Kock: 1600-talets verskonst.
lös konsonant. Detta är fallet t. ex. i Medeltidsordspråk,
där man har fughil etc. men rcezl (Kock i Medeltidsordspråk
I Inledn. s. 46). Ännu i (vissa) skrifter från 1600-talet
finner man denna regel tillämpad, t. ex. i registret till Co-
menius Janua lingvarum 1641 (foghel, gaffwel, nagel, segel,
soghel, teghel, wårtafwel men axl, gissl, hassl, hörssl, oxl).
Numera uttalas som bekant även axel etc. tvåstavigt.
Av orden på -n är det blott de med tonlös konsonant
framför -n (vatn), som i nysvenskan blivit tvåstaviga (vatten
etc.; Kock i Arkiv nf. Y, 76 noten), under det att vi allt-
jämt hava ugn, moln, namn etc. såsom enstaviga. På 1600-
och även på 1700-talet skrives ännu vatn, tekn etc.
Att emellertid orden under förra hälften av 1700-talet
uttalades eller kunde uttalas tvåstavigt, framgår väl av
Pfeifs yttrande i De habitu et instauratione sermonis svecani
(1713) s. 99, där det påyrkas, att watten skall skrivas med
e (ej wat(t)n), emedan e ”har i utförandet sit rena liud oc
gör en egen stafwelse”. Hof anser i Swänska språkets rätta
skrifsätt (1753) s. 198, att vatten, tecken, lösen etc. böra
ekrivas med e, ”alldenstund dess emotsvarande liudämne klart
i dem utsäges”.
Då man emellertid på 1600-talet alltjämt skrev watn,
tekn etc. och åtminstone i vissa skrifter axl etc. trots foghel
etc., så är det mycket möjligt, att ännu på den tiden watn,
axl etc. i vissa trakter kunde uttalas enstavigt, och att således
de dåtida skaldernas bruk av watn, rädzl etc. såsom ensta-
viga (delvis) hade stöd i ett dåtida uttal. Mera tvivelaktigt
är det, om även bruket av segl etc. (med tonande konsonant
framför l) såsom enstavigt motsvarade 1600-talets uttal i
vissa bygder. Emellertid är att beakta, att en sammanställ-
ning sådan som Stiernhielms segl och sköt (med vokal efter
segl) mycket väl kunnat uttalas trestavig, ehuru segl i pausa
var tvåstavigt. Härmed är att jämföra ett uttalande *) av
*) Orden anföras av Beckman i Ark. nf. VII, 222.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free