- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
73

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: 1600-talets verskonst, 78
Men gullets guhlheet och des Krop
Swälgs af Kwick-Silfret aldeels op,
Och tags emot med yppit Skööt
Där alla d’andra (dvs. de andra) åfwanflööt Rr s. 1
Men om det sist om sijder ju,
Sig skulle slå på’« annan Bog Rr 4 s 1.
Med det här anförda d’andra äro att jämföra de av Co-
lumbus i hans Ordeskötsel anförda ”^’Upsala, 2’Arboga, ^En-
köping” (11, 3) med te ’till’ apokoperat till t’ framför vo-
kal. Med på’n av på en kan delvis jämföras det både i
1600-talets och i våra dagars poesi brukliga föm (förrn)
’förrän’.
Här må också erinras om den hos 1600-talets skalder
ganska vanliga vokalförlusten i postpositiva personliga pro-
nomina (hvilken vokalförlust däremot icke förekommer i 1536
års psalmbok, men däremot anträffas redan i fornsvensk tid).
Då företeelsen redan är väl känd och även av mig behand-
lats i Ark. nf. VII, 124; XII, 277, anför jag blott exem-
pelvis följande: haden ’hade han’ (Stiernhielm Here. 44), knäp-
ten ’knäppte honom’ (Stiernhielm Cup. B 2 s. 2), göran ’göra
honom’ (ib. B 3 s. 1) — lyftern ’lyfter han’ (Lucidor Rr 3
s. 1) — tro’na ’tro henne’ (ib. A 3 s. 2), Försmäda the’na
(ib. Xx s. 2) — wij’t ’vi det’ (ib. D 4 s. 2), Vt ’I det’ (ib.
F s. 1), är’t ’är det’ (ofta, t. ex. ib. E 4 s. 2), togt ’tog det’
(B 4 s. 1), Sant är’t när iag’t besinner (ib. C s. 2), Griff
mig’t hijt (ib. C 4 s. 2), Så kyssert ’kysser det’ (ib. Qq 4
s. 2), Hon grept (’grep det’), hon nöpt (’nöp det’) med Knep
och Prick (ib. Rr s. 2).
I versen
Efter som Jupiter nyss imnstert dundra Lucidor Oo 4 s. 2
har wänstert ’åt vänster’ väl vuxit tillsamman av wänster
-f (prepositionen) a t; jmf. de i bygdemål brukliga hit-et, dit-et
(av hit-at, dif-af; riksspråkets hit-åt, dit-åt), isl. hingat av
hinn-veg-at etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free