Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Anmälan. 101
fall än de nu anförda har jag insett att så varit förhållandet. Till
de enskilda fallen kunna också lämpligen föras de fall, hvarest
uteslutning skett af en del af med samma och likabetydande för-
led bildade ord; så har t. ex. skett vid sammansättningarna på
al- (hvilket också framgår af formuleringen under artikeln al-).
Med afseende på ordförrådet måste emellertid tillerkännas ordboken
en hög grad af fullständighet.
Om ordboken på vissa punkter måste bjuda mindre än sina
föregångare, så innehåller den å andra sidan också åtskilligt nytt.
Dit hör främst, att den upptager en afsevärd mängd ord, hvilkas
tillvaro blifvit påvisad först sedan Fritzners ordbok utkommit, eller
hvilka af äldre lexikografer förbisetts. Enligt uppgift å omslagets
tredje sida skall källhänvisning finnas vid ord som icke äro upp-
tagna hos Fritzner, Vigfusson och Egilsson. Är det meningen
vid hvarje dylikt ord? Så fattar man det väl snarast, men i så
fall stämmer det ej med verkliga förhållandet. En afsevärd mängd
ord finnas, hvilka saknas i de nämnda ordböckerna, utan att dock
källa angifvits. »Såär t. ex. fallet med aäalpollr, af-fçr (säker-
ligen hämtadt från Hoffory i Arkiv 2: 9; hos Vigf. angifvet som
blott förekommande i ssgr), áhenningr, allpurr, augr, dnnsfullr,
fasta i förb. fasta til jarns (säkerligen antecknadt från Gering
i Ark. 13: 374), galdrsfactir (säkerligen hämtadt från Vegt. 3, 3
i Eddan, hvarest förut ej komposition ansetts föreligga), geitahugr
(Vigf. geitar-), glgja (”Edda” står dock här utsatt; möjligen be-
roende på ny tolkning af Hm. 7, 7). Särskildt fäster man sig
därvid, att ord som blott äro anträffade i Norges Gamle Love
(NGL) och icke upptagits hos Fr. 2 i de flesta fall sakna källupp-
gift; så vid åaukan, alpingis-maår, -sókn, búsalt, daga-sJcil, dag-
mjglle, -vgrdr, deildar-gerä, drcípssótt, drylckjii-sdla, eläsburär, far-
reictij far-vatn m. fl. Ett fåtal har beteckningen NGL; så: árnœmi
(finns hos Fr.2, meu utan försök till öfvers.), feïlvara, gras i bet.
’islandsmossa’, hálf-fglki. Samtliga uppräknade utom feilvara (som
därför också fått noggrann uppgift på beläggställe) återfinnas i
Hertzbergs glossar.
Det stora flertalet nya ord har emellertid försetts med citat.
Bland dylika ord, som således (utom redan ofvan nämnda) nu för
första gången möta i en ordbok, kunna blott som ex. nämnas:
alenda, f. ’omak, möda’, auämunaår, ’lätt att minnas’, aactnu-bragä,
n. ’lycka, tur’, bamla, v., hvars öfv. ’tulla samman’ har försetts
med ?, barmi, m. ’broder’ *), barna-vipur, f. pl. ’barnlek’, blóct-œctr,
f. ’(blod)åder’, borä-gggn n. pl. ’bordbunad’, borgar-liit, n. ’garnison’,
brott-ganga, f. ’bortgång’, flet-menningr, m. ’smaamann, vesalmann’,
for-Jcunnigr, adj. ’som vet (ngt) på förhand’, gás-bjúgr ’böjd som
*) Detta ord äger ett särskildt intresse såsom ett af de få säkra ex.
på bortfall af prefixet §«-. Det återgår näml. (såsom redan Tamm under
barm antar) på ett urgevm. *%abarman, eg. ’som hvilat eller diat vid samma
bröst’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
