Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Anmälan. 103
ningarna; däribland är också upptaget uttr. er fyrir vån homit at
’det er ingen utsikt till att’, egentligen, säges det, ’det er kome
von i vegen for at’. Huru förf. tänkt sig detta, förstår jag ej ; då
det står homit, ej homin, är det endast under den förutsättningen
möjligt att fatta fyrir som adv., att här föreligger något slags
opersonl. konstr. och att vån således är ack. En sådan konstr. är
emellertid här synnerligen osannolik; ordställningen vore för öfrigt
ganska underlig. Fritzners tolkning (fyrir 7) torde nog träffa
det rätta !).
I icke så få fall hafva öfversättningar lämnats (med eller utan
reservation), där Fr. 2 blott satt frågetecken eller uttryckt ovisshet
(och där icke heller Vigf. eller Egilsson lämnat något besked). Så
vid biati, borå-farashdl, draka, dyrglast, fata, fel, felma, fingr (i
uttr. leiha viå fingr sér), gesni, getfé. I enskilda fall är den från
de vanliga ordböckerna afvikande öfversättningen hämtad från
Hertzbergs glossar; så vid afsåd, árborinn (den nya förklaringen
på dessa ord först af H. framställd i Arkiv 5: 224, 225) och dôm-
festa. För att äfven framhäfva ett par enskilda fall, där ordboken
meddelar värdefulla upplysningar, viil jag nämna, att vid es själf-
ständiga (ehuru naturligtvis synnerligen kortfattade) uppgifter med-
delas om förhållandet mellan formerna es :er, samt att under fingr
namnen på fingrarna uppräknas (dessa finnas dock äfven hos Fr. 2
såsom ingående i ett utfördt språkprof).
I samband med den föregående granskningen af ordbokens
förhållande till dess föregångare har jag framställt en del anmärk-
ningar. Dock kan jag icke betrakta dem såsom af någon större
betydelse eller ägnade att ofördelaktigt inverka på totalomdömet.
Kasta vi nu en blick på den schematiska u pp ställnin gen , blir
resultatet icke lika gynnsamt. Dock beror det naturligtvis på
hvilka anspråk man kommer med. Anlägger man blott den syn-
punkt som betingas af ordbokens ändamål att vara en uppslags-
bok, där man utan större svårighet kan finna hvad man söker, så
har man kanske icke så stort skäl till anmärkning. För den som
önskar göra sig reda för de principer som följts vid uppställningen
och väntar enhetlighet och följdriktighet i tillämpningen af dem
han anser sig kunna konstatera, ställer sig saken emellertid annor-
lunda. Och det torde väl i fråga om en modern ordbok, författad
af två framstående vetenskapsmän, icke vara obefogadt att ställa
anspråk af senare slaget, äfven om det gäller ett i främsta rummet
"populärt" verk.
En ordboks uppställning synes nog mången vara en synner-
ligen enkel sak, som knappast lämnar rum för några olika meningar.
Men det finns dock flera punkter vid hvilka man måste bestämma
sig för vissa principer. En sådan af genomgående betydelse är
*) Jfr äfven det på denna tolkning stödda antagande beträffande ety-
mologien på sv. förvånad, som jag framställt i afhandlingen ’Adjektivering
af particip1 s. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
