Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Lindroth: Anmälan.
frågan om användningen af sammansättningsstrecket (-). Nu vill
jag visserligen icke påstå, att i denna punkt fu llstä n d ig prin-
ciplöshet är rådande i ordboken; men den princip, man verkligen
tycker sig spåra, är synnerligen inkonsekvent följd. Den synes
vara följande: Sammansättningsstreck emellan ett sammansatt ords
båda leder utsättes icke vid hvarje sammansättning, utan endast
då (i den genomgående alfabetiska ordningsföljden) flera samman-
sättningar med samma forled följa omedelbart på hvarandra. Där-
vid anföres förleden endast vid den första. Alltså t. ex. åtthagi
(nästa ord är atti), men ått-konr, -leri. Sammansättningar med
likalydande, men etymologiskt afvikande förled fördelas på olika
serier; t. ex. aud-rann, -rceåi, -salir, hvarpå följer aud-sénn, -skaddr
osv. Mot dessa grundsatser — som jag tror åtm. hafva föresväfvat
förf. — äro emellertid brotten talrika. För det första möter binde-
strecket stundom, äfven då blott en enda sammansättning (i följd)
upptages; t. ex. bú-finnr, bú-karl (däremot búkeyrsla enl. regeln),
doma-dagr, drag-reip. Särskildt i tredje häftet tyckes detta vara
vanligt: greinar-Tdœdi, grid-bítr, gœzku-engill, liag-jgrd osv. Må-
hända tyder detta på att förf. efter arbetets påbörjande kommit till
insikt om fördelen att öfverhufvud taget skilja lederna med
Emellertid synes antalet hopskrifna ssgr i tredje häftet vara un-
gefär lika stort; t. ex. hagldropi, haldsmadr, håtaladr (gent emot
t. ex. há-sœti), haugtekinn (gent emot t. ex. haug-stadr) m. fl. Å
andra sidan sker hopskrifning stundom vid den första ssgen i en
serie, t. ex. bjargvel, hvarpå omedelbart följer: -vcettr; blódsótty
-spýja; djarftœki, -tœkr; endimark, -marka.
Inom en följd af ord som tyckas hafva bort bilda en enhet-
lig serie har annat arrangemang mycket ofta vidtagits. Delvis så,
att serien uppdelats på flere. Detta kan ju ofta hafva goda skäl
för sig, t. ex. om serien eljest skulle bli för lång och oöfverskåd-
lig. Ofta är det väl också den anledningen som varit bestäm-
mande; dock afbrytes ofta äfven en synnerligen kort serie. Någon
olägenhet vållas ju dock icke på minsta sätt af detta. Men un-
drande ställer man sig inför det ofta förekommande fallet, att serien
afbrytes genom en enstaka med samma förled bildad sammansätt-
ning, hvilken icke uppdelats medelst streck; så t. ex. vid bakver-
past (föregånget af serie på bak-)} burdarfullr (föregånget af ett
ensamstående burdar-dagr och efterföljd af ny serie på burdar-) *),
djúplag (föregånget af serie på djúp-) a
), dreyrstafir (föregånget af
ett ensamstående dreyr-raudr). Rätt ofta bildas, då sammansätt-
ningarna äro färre till antalet, alls ingen serie, utan orden följa
ouppdelade på hvarandra; så skrifves árstraumr, drstrgnd omedel-
bart i följd, dstblindr, åstbundinn likaså, vidare dynhjalla och dyn-
*) Kanske ha förf. här velat uttrycka tvekan om första ledens ety-
mologiska identitet? Jfr blaju-hvalr, som utbrutits från föreg. serie på
blœju-,
2) Och likaledes efterföljdt af djúp-leikr. Hvarför ej allt i en serie?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
