Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Lindroth: Anmälan.
döme. Skulle jag uttala en önskan för de återstående häftena be-
träffande anordningen i den afhandlade punkten, så vore det den: att
k onsekvent använda ssgsstreck vid alla ssgr. Särskildt med
tanke på ordbokens populära syftemål är en sådan anordning att
anbefalla: ssgrnas bildning framstår därigenom klart1) (i en mängd
fall vore det visserligen onödigt, men de finge då följa med för
konsekvensens skull). Ur denna synpunkt säger det sig också
själft, att vid dubbla ssgr af ofvan exemplifierad typ bindestrecket
bör hafva sin plats framför den enkla slutleden, således t. ex.
dómsuppsggu-váttr, icke (som nu står) doms-uppspguvåttr 2
).
Till slut antecknar jag blott en del smärre förbiseenden och
felaktigheter. Till det förra slaget räknar jag sådant som att de
refl. verben, hvilka i regel betecknats såsom V. r.’, stundom blott
efterföljas af V.’; så t. ex. affedrast, afhugast, afkynjast, afrœkjast,
ákafast, alpydast, atferdast. Starka verb betecknas samvetsgrannt
med V. st.’; det har försummats vid al-bera och dôm-draga. Prêt,
af svaga verb, som likaledes i regeln utsatts, har icke angifvits
vid afhgfda, alpydast, axla, fa dm-lagast, -leggjast. Korrekturläs-
ningen kunde hafva varit omsorgsfullare. Därigenom hade de
icke så sällsynta genusfelen kunnat undvikas; dylika äro: alri, m.
(för n.), ålan, m. (för n.), bjarnar-slåtr, m. (för n.), bUt-trygilJ, n.
(för m.), bröka-vadmal, m. (för n.), dauda-mark, m. (för n.), djúp-
sæi, n. (för f.), drauma-skrímsl, m. (för n.), dynfari, n. (för m.),
■ekkill, n. (för m.), frcend-barn, m. (för n.), geit-skinnshosur, m. pl.
(för f. pl.), gesta-merki, m. (för n.), giptar-, giptingar-vitni, m.
(för n.). Liknande fel äro: hafa áhgld vid e—
m (för e—
n\ under
åhald), nema e—
m aldri (för e—
n; under al dr), sjå aumu á e—
n
(för e—
m; under auma). Stundom ha ord kommit i orätt ordning;
så al-ljóss, andlits-fegrd, angr ’ang, ange, lukt’, åstar-vekka, bar-
last, blôd-drefjar (efter Fr.2), dauda-stofnan, fanginn, farnast. Bland
smärre felaktigheter eller onöjaktigheter, som hittills icke påpekats,
kunna anmärkas: Yid af-huga, -hugadr hafva konstr. c—
u och vid
e—
t anförts såsom gällande båda orden. Att döma af Fr.2:s upp-
gifter är den förra konstr. blott anträffad vid af-huga, den senare
blott vid -hugadr, hvarför det väl varit exaktare att äfven här dela
på de båda orden 3). Aldin-tré och -vidr hafva fått den gemen-
samma öfvers. ’aldetre, frukttre’. Ku kan ju vidr användas äfven
om enstaka träd, men på här ifrågavarande ställen tyckes aldin-
vidr hafva kollektiv bet. (som också Fr. 2 o. Vigf. uppgifva); åtm.
t) Nog skulle för en nybörjare sådana ord som brjóstafl, éldsvimr,
éldsvirki ur den synpunkten kunna tarfva en uppdelning.
2) Eller också, ehuru mindre gärna, skulle streck kunna sättas mellan
alla tre lederna. Därigenom skulle det vinnas, att den dubbla ssgn kunde
stå i samma serie som den sammansatta förleden. —Yid sådana dubbla ssgr
där senare leden är sammansatt, bör naturligen bindestrecket stå efter den
enkla förleden. Något brott häremot har jag heller ej funnit.
3) För såvidt icke förf. anträffat några nya beläggställen som be-
rättiga till en sammanslagning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
