- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
107

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dahlerup: Anmälan. 107
hade denna bet. ej bort saknas. Audsynligr står väl i stället för
audsýniligr (sä Fr.2); eljes står ordet ej i rätt bokstafsföljd. Är
frasen eiga vid ramman reip at draga belagd just i den formen?
Öfriga ordb. känna blott närstående uttryck. Ssgrna på dranibs-
synas ha blandats samman med sådana på dramb-. Ha öfriga ord-
böcker rätt, så äro de former som anträffats : drambs-madr, drarnb-
visi, -viss, -yrdi. Här ha alla dessa uppförts under drambs-. Vid
dunhenda har ett täml. inveckladt tryckfel insmugit sig; det skall
väl stå: dunhenda = dunhendr håttr. Den bet. som lämnas på
elds-dagr, tillkommer väl blott sammanställningen éldsdagr jóla.
Fagr-Hmi är väl tryckfel för -limi. Huruvida fikjast eptir e—
u tillhör
”gamalnorsk”, kan vara tvifvelaktigt ; Fr. 2 saknar frasen, ochYigf.
anger intet citat för den. Bónordsfyr kan inte skrifvas såsom nu
skett; som det nu står: (bón)-ordsferd} -fyr, kan det inte bli annat
än *bón-fyr.
I det föregående har jag framställt en del anmärkningar mot
det föreliggande arbetet, så vidt det hittills är tillgängligt. Kan-
hända hafva dessa fått för stort utrymme i denna anmälan. Emel-
lertid tror jag mig äfven hafva tillbörligen framhäft ordbokens för-
tjänster. I själfva verket måste som totalomdöme sägas, att ar-
betet verkar omsorgsfullt — i allt reellt — och tillförlitligt. Så-
som en lätthandterlig uppslagsbok bör det därför äfven för den
nordiske filologen vara välkommet, så mycket mer som dess pris-
billighet gör det möjligt för hvar och en att skaffa sig det.
Lund i oktober 1906.
Hjalmar Lindroth.
Marius Kristensen: Fremmedordene i det ældste danske skrift-
sprog (fyr omtr. 1300). København 1906.
Næsten samtidig har dr. Marius Kristensen udsendt tre vær-
ker: 5te hæfte af ”Kort over de danske folkemål med forklaringer
af Y. Bennike og M. Kristensen”, ”Nydansk, en kort sproglig-
geografisk fremstilling” og den bog, hvis titel står over nærværende
anmældelse. — Kortet over folkemålene er kendt som et værk
fuldt af værdifulde oplysninger, man forgæves vil søge andensteds,
den lille bog ”nydansk” giver en höjst kærkommen udsigt over de
vigtigste ejendommeligheder ved de nu levende danske folkemål,
indledet med en udsigt over de øvrige nynordiske sprog, alt frem-
stillet med den sagkundskab, man efter forf:s øvrige skrifter kunde
vente at finde.
Skönt det i og for sig var en mere tiltalende opgave for en
anmælder at omtale de førstnævnte fortrinlige værker, har jeg på-
ARXIV FÜR NORDISK FILOLOGI XXV, NT FÖLJD XXI,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free