- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
151

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brieskorn: Isl. handskriftsstudier. 151
deles lika sp. 89—92, om de vore skrivna med spetsigare
pänna. Jag tror således, att olikheten mellan sp. 1—88 ock
89—92 beror på en smula väkslande skrivsätt ock olika
pänna, snarare än på olika skrivare.
Det fjärde ock sista själet är, ”at retskrivningen, skönt
den stemmer så nöje med første hånds, at jeg i det foregå-
ende har kunnet behandle dem under ét, og frembyder de
samme ejendommeligheder som denne {æ *), p = ar, ch m. m.)
dog udviser følgende afvigelser: ao, der aldrig bruges i første
hånd, anvendes hér som tegn for g i laogpo 81, i; det samme
gælder tegnet [för ok], der ligeledes forekommer 89, i; før-
ste hånd sætter aldrig aksent over et ”band” som mer, hvil-
ket hér forekommer: mer 90, 5”. Här ertjänner ju Dahlerup,
att rättskrivningen i sp. 89—92 stämmer så noga med det
föregående, att han har kunnat behandla dem som ett ock
samma, ock den till ock med har presis samma egendomlig-
heter som i det föregående. Men dätta är enligt min mening
ett starkt själ just mot Dahlerups åsikt. Man kan sålunda
kånstatera en viss bestämd rättskrivning i sp. 1—92. Oregel-
bundenheterna äro följande: syerpi 20, 19: p förekåmmer icke
annars; oh 89, 1; laogpo •= Iggpo 89, l; aksänten över ban-
det: mér 90, 5. Ser man äfter i sp. 93—96, som utan något
tvivel äro av annan skrivare, återfinner man där samma
skrivsätt (utom aksänt över band), men åftare ock regel-
bundnare: p förekåmmer talrikt, likaså tecknet för ok; ao
finns under fårmen c», alltså hopskrivet, ock står som tecken
fór g två gånger. När samma saker forekåmma hos två
skrivare, som ha olika skrivvanor, ligger det ju nära till
hands att anta, att dätta beror på det för båda jemensamma
originalet. Jag tror således, att dätta hade p-typen (kansje
jämte ?;), tecknet för oky ao (förmodligen väkslande med co),
samt även aksänt över band. Den, som skrev sp. 93—96,
följde originalet trognare, än vad som var fallet i sp. 1—92y
1) med tvärstreck.
ARKIV FÖR KORDISK FILOT.OOI XXV, NT F Ö U D X XI. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free