- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
152

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 Brieskorn: Isl. handskriftsstudier.
vars skrivare hade mera avvikande skrivvanor, ehuru han
någon enstaka gång av någon anledning frånjick sin vanliga
årtografi ock för ett ögonblick följde originalet helt. På
dätta sätt menar jag, att de av Dahierup påpekade oregel-
bundenheterna ha uppstått, ok ock ao i sp. 89 stå bredvid
varandra i samma rad: ok laogpo. Det är således avskrivet
äfter originalet på en gång, i en enda distraksjon, ock är
alltså i själva värket att betrakta som en enda avvikelse.
Det står i början av första raden i sp. 89: kansje skrivaren,
när han började ett nytt parti, gav noggrannare akt på ori-
ginalet ock alltså hade lättare att följa det mekaniskt, än
när han hunnit kåmma in i sina vanliga skrivvanor. Vad
ao som tecken för g beträffar, har det för övrigt en motsva-
righet på ett ställe i sp. 1—88, näml. 33,19: la°nd. Dahle-
rup säger, att det ”kan naturligvis ikke regnes herhen, så
meget mere som o’et er fejlaktig tilføjet : der må læses
land". Men om eU ändras till eist (Eistlgncl), kan man bi-
behålla ao såsom det riktiga, ock då får man alltså ao som
tecken för g på ett ställe i sp. 1—88 likaväl som i sp. 89
—92, varför dätta bevis bårtfaller. Vad sedan aksänten över
bandet: m år, 90, 5 beträffar, kan jag inte inse^att det be-
visar mer än p-typens förekåmst i sp. 20, 19.
Sålunda anser jag icke, att Dahlerups själ för att sp.
89—92 skulle vara av annan hand än sp. 1—88, äro be-
visande, ock finner häller inga andra själ för ett dylikt an-
tagande.
T illä g g :
Det finns andra likheter mellan sp. 1—92 ock sp. 98
—96, som lämpligen kunna förklaras ur ett jemensamt ori-
ginal. Jag antar, att i dätta förekåm % som tecken för nn.
Det finns kvar i sp. 93—96, men icke i sp. 1—92, varest
det emellertid kansje kan spåras på ett ställe: grengt 49, 2
.
Om nämligen dätta, som Dahlerup påstår (sid. XXVII) är
= órenntj så har väl ng för nn uppstått just jenom missupp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free